LITTERATUR. Briterna I Indien. Föredrag, hållet i Stockholms officersklubb af C. M. Björnstjerna. Stockhobny Bonnier 1858. Det gamla underbara land, på hvilket Europa sedän urminnes tider haft sina blickar med längtan och lystnad fästade, och hvars uräldriga :gudalära och .verldsvishet i omisskänliga drag skönjes såsom grunden för de gamla folkens civilisation, och i följd häraf utöfvat ett icke ringa inflytande äfven på vår egen. — detta land, detta Indien har nu i dessa dagar åter satt; verldens uppmärksämhet och intressen i rörelse. Det britiska väldet i Hindostan, sedan sekler grundadt och med förundransvärd framgång utveckladt, ha vi inom några månadgrs förlopp sett Skakadt i sina.:grundvalar . och .återupprättadt -endast efter nästan öfvermenskliga ansträngningar och lysande prof af, ett. orubbligt maunamod. Sällan om någonsin har man i häfdernä bevittnat ett så märkligt exempel på huru de få förmått beherrska de nån a och det fortfarande undret, huru,en bandfull europeer förmått hålla i tygeln en hednisk menniskomassa, uppgående till nära en sjettedel af hela jordklotets befolkning, vittnar på ett lysände sätt om den segrande kraft, som innebör hos den germaniska stammen, det anglösachsiska blodet — de kristna. Den plötsligt inträffade katastrofen hade ostridigt sin grund i många samverkande orsaker; men den förnämsta måste tyvärr sökas i de flerfaldiga misstag, det 1 ögonen fallande maktmissbruk, det misskännande af sin höga kallelse, till hvilket allt den britiska styrelsen gjort sig skyldig, ehuru man visserligen ej må underskatta det myckna goda och herrliga. den i alla fall gjort. Det verk, som England var kalladt att på Indiska halfön utföra, var nemligen af den mest omfattande verldshistoriska art och betydelse. Det var att likasom fordom Alexånder den Store ville i Orienten ingjuta grekisk kultur; me öfver Österlanden utbreda ef ännu högre kultur, den kristna, slå en brygga emellan det asiätiska elementet och det vesterländska, och sålunda taga ett stort steg emot det slutliga mål, hvaruppå menniskoslägtets historia i sin innersta mening hänsyftar. Måtte Englands folk för framtiden aldrig förlora detta stora mål ur sigte, och i en sådan anda fortfarande verka, manligt och kraftföllt, men vist och förlåtande, så skall dess seger blifva viss och beståndande, och dess namn bestrålas af en högre och renare glans än den som förherrligade dess under Clive och Wellesley utförda bedrifter. Första afdelningen af närvarande skrift tecknär i raska, lifliga, väl grupperade drag en bild af Indiens historia från äldre tider, mongolernas välde, kompaniets: segrar och landvinningar m. m. ända till konungariket Oudes införlifvande under lord Canning och expeditionen till Persien. Naturligtvis kan man ej i ett föredrag vänta sig att finna en fullständigt utförd. historisk tafla; men för dem, söm ej ha tillfälle att stodera-de stora verken öfver Indien, lemnar denna hastiga öfversigt ett ganska åskådligt begrepp af det stora historiska drama, som är så litet kändt i vårt land och för hvilket inom vår litteratur ännu ej någon redogörelse blifvit lemnad. Ett par anmärkningar tillåta vi oss att framställa i anledning af denna historik; Författarets uppgift, att alltifrån; den stund regeringen började nämna generalguvernörer och Indiens styrelse sålunda föll i händerna på den högtänkta engelska aristokratien, en hastig och välgörande förändring inträdde i afseende på de fordna missbruken, har mer.än en gång blifvit inom sjelfva Englatid jäfvad. Med vahlig krämarandas, säger han, hade kom-paniets bemödanden hittills endast gått derpå ut att skaffa sig sjelf goda inkomster; dess embetsmän utsögo således de olyckliga invånarne på det obarmhertigaste. och behandlade de inhemske furs:arne på ett lika upprörande som trolöst sätt. Att de högsta lokalmyndigheterna i Indien sedermera väl icke sökt skaffa kompaniet stora fördelar, men deremot beredt sina egna klienter tillfällen att vihna ganska goda inkomster i löneväg, äfvensom att utsugningarnes och de inhemske furstarnes våldsamma behandling ingalunda kommit ur bruk äfven sedan ett aristokratiskt whigeller töryintresse öfvertagit indiska ärendenas ledning, lärer emellertid svårligen kunnä:bestridas, ehuru, det. visserligen måste .medgifvas, RT ITRI TTT OST SON NS EDT INET SKEN TTT ANSER SETT RS TTT