Aftonbladet – 15 maj 1858, sida 2

dring utur organismen; 80 sid. 8:vo. NERSNIRÖNE ORTERNA TARAS Hurna länge skola follmäktige i riksbankon få -opåtaldt handla mot ständernas afsigter och beslut: Denna fråga har;alltsedan det bekanta tolfmillionerslånet kom under hrr bankofullmäktiges förvaltning, upprepats öfver hela landet, och likväl har man hittills låtit saken gå sin gång, utan att undersöka hvarken befogenheten af bankofullmäktiges åtgärder eller hvarthän de i längden måste leda. Hvad kan orsaken varar till demiagodmodighet? Det tyckes nästan som man ansett all rättfärdighet uppfyllas; blott sjelfva låntransaktionen klandrades och allmänheten fick vetaxhutu dryga lånevilkoren vörö för svenska staten. Det finnes: knappt någon tidning i hela landet som icke i detta fall gjort sitt--bästa.. Men lika angeläget och derjemte mycket gagneligare hade det varit, om man med uppmärksamhet följt bankofullmäktiges-tillgöranden och i tid varnat för åtgärder, som skulle helt och hållet motverka ändamålet med lånets upptagande.: Det är alltid: bättre att söka förebygga bakvända åtgärder än att efteråt klandra hvad söm är gjordt och icke vidare kan göras om. Vi hafva icke. dröjt med att uttala -vår mening om beskaffenheten af bankofullmäktiges ifrågavarande åtgärder, hvilka vi från början sökt att-ställa-i sitt rätta ljus... Eget: nog, har dock landsortspressen, som haft så mycket att säga öm lånets upptagande, alldeles icke eller föga bekymrat sig om sättet för dess användande. Om Aftonbladet icke flera gånger återkommit till detta ämne, å har det skett emedan vi icke förestält oss möjligheten deraf, att dei ock för statslånemedlens förvaltning frånJandsorten tillkallade -särskilta -ombud, länge skulle fogå sig efter den allsmäktige banköfullmäktig, söm dikterar besluten inom bankostyrelsen. Man kunde icke skäligen tro att nämde Herrar kommit hit endast för att taga order af denne fullmäktige, efterhvilkens-pipa öfrige fullmäktige alltjemt dansat, omicke till-egen; åtminstone 7 till .denåskådande allmänhetens trötthet; Det dröjde icke heller länge förr än hrr Tersmeden och Mannerskantz väckte fråga om nedsättning af den orimligt höga ränteföt för statslånemedlen, som först bestämdes, och kort derefter skedde oekså någon; ehurwicke tillräcklig, nedsättning. Men: härvid: har allt stannat. -Och då-efter så lång tid ej mer än hälften af statslånet ännu kommit de svenska näringarne till godo, kar det vara tid att än en gång röra på larm; trumman. Den proposition, som Kongl. Maj:t den 14 December sistlidet år aflät till ständerna angående åtgärders vidtagande för att underlätta penningeställningen och rörelsen inom landet; åberopade : innehållet af en genom åtskillige handlande. och näringsidkare i-Stockholm till Kongl. Maj:t, ingifven petition, som med--lifliga men sanna färger skildrade den inträffade penningkrisen. Och Kongl. Maj:t yttrade för sin del den åsigt, att med afseende å den utsträckning, som förlägenheten inom landet redan vunnit och ytterligare hotade att erhålla, snar och kraftig hjelp från statens sida måste mellankomma, för att vid ett så utomordentligt undantagsfall som detta söka, så vidt som möjligt, afböja de menliga följderna häraf för de fleste af landets vigtigaste näringsgrenar.. K. M:t fann vidare, att sättet för en sådan statens medverkan till -näringarnes bistånd borde vara enkelt till gin grund och stödja sig på-demedel och inrättningar, hvilka redan förefunnes, men som för tillfället -behöfde förstärkas för att kunna utveckla en ökad: verksamhet och för att i en tid, då de enskiltes krafter voro otillräckliga, så vidt ske-kunde, ersätta den brist på förlag, som eljest till så många näringars och hela folkklassers oberäkneliga skada måste uppkomma. En dylik bepröfvad och stark inrättning. egde också landet redan i rikets ständers: bank, hvars dubbla bestämmelse vore att upprätthålla myntvärdet och att befordra handelns och alla nyttiga närinars: uppkomst och. förkofran. K. M:t ansåg derföre, satt den lämpligaste utvägen. för ändamålets:. vinnande bestode. deruti, att riksbankens kraft. till. näringarnes.. understödjande vidwdetta-tillfälle, såsom. ett undantagsfall för viss tid, förhöjdes, hvarigenom icke någön ny, blott en ökad verksamhet för densamma uppkomme.n K. M:t föreslog på grund häraf, att rikets ständer måtte: bemyndiga. sina fullmäktige i banken att, med: K..; M:ts. nådiga garanti, å utrikes ort skyndsamt upptaga lån eller: bereda kreditiv till belopp, motsvarande 3 millioner riksdaler silfver, att återbetalas senast inom slutet af år 1860; hvarjemte K: M:t, på det ——— 7 — ————