Aftonbladet – 15 maj 1858, sida 1

P förekomne anledningar har Sockerbruksidkaren Herr W. A. Freundt, delegare och föreståndare för Tanto Ång Sockerbruk, anmodat mig att på stäl let taga kännedom om sjelfva anläggningen och tillverk ningssättet samt att efter verkstäld pröfning af de derstädes tillverkade sötvaror lemna utlåtande om deras beskaffenhet. För undersökning öfversändes till mig följande: Raffinade M 4 och 2. Melis, Lumpsocker, Kaksocker. Fint Kross-socker; hvit, gul och brun Farin. Hvitt, gult och brunt Kandisocker, Pannsocker samt fin, lumpoch baster-syrup, eller, som de vanligen kalläs; socker, mellan och brun syrup. Dessa samteliga prof hafva alla befunnits vara al fullgod beskaffenhet, och utom toppsockersorterna förtjenar att omnämnas särskildt: det fina Kross-sockret för sin hvithet och torrhet, den hvita Kandin för sin färglöshet, deå fina Syrupen för sin rena smak och sin färglöshet; Pannsockret är äfven af ett vackrare utseende än vanligen brukar vara händelsen. Då man af det fulländade fabrikatets godhet bäst kan bedöma så väl tillverkningssättets ändamålsenlighet som biprodukternas beskaffenhet, har jag åt Raffinaden egnat mest uppmärksamhet och dermed gjort nedanantecknade iakttagelser och prof: derjemte äfvenledes anstält jemfö rande prof med raffinader från ett sockerbruk, der ångkokning icke är införd, sistnämde socker inköptes i en handelsbod till lika pris som Tanto raffinad: 1:0 Tanto raffinad så väl 4 somi2 har. en rent hvit färg och toppen visar från basen till spetsen ett fullkomligt likartadt glindrande kristalliniskt utseende. Vid slag på toppen uppkommer ett starkt klingande ljud. Smaken rent söt. Raffinad från annat bruk, hvilken jag vill kalla Ickengsockern, visade sig bredvid Tanto så väl 4 som 2 något mindre hvitt, och hade ej en så likartad brottyta och var fläcktals något mattare eller mindre glänsande än Tantoraffinaden. Vid jemförelse .af Tanto melis med melis från ett an nat bruk inträffade ungefär samma förhållande som med raffinaden. 2:0o Tanto raffinad J4 2 pulveriserades och stäldes uti en. skål uti ett fönster i oeldadt rum under 42 timmars tid, vid påseende och tryckning bemärktes ingen benägenhet att baka tillsamman. Vid samma .profs verkställande med Icko-Ångraffinad sockret, bemärktes tydligen en sådan benägenhet till hop: klibbning hos det fina pulvret. 3:0 Tanto raffinad JM 1 lemnade vid: upplösning i de stilleradt vatten: en fullkomligt färglös, klar lösning. Icke-Åmgraffinadens upplösning visade sig hafva en obe tydligt åt gult dragande färg. 4:0 Vid fortsätt upphettning af pulveriserad Tanto raffinad under: 6!; timmars tid uti ett 4409: C. varmt lnftbad -bortgick från. 4000 delar OR fuktighet eller vatten. Vid. samma prof med Icke-Ångraffinad erhölls en förlust af 246 vatten på 1000 delar efter 6 timmars fort! satt upphettning. 5:0:Vid förbränning: af Tanto: raffinad. H 4.uti pla; tinadegel erhölls på 4000 delar 0,6 mineraliska ämnen eller aska, härrörånde från det vid tillverkningen använda vatten. Vid förbränning af 4000 delar Icke-Ångraffinad erhölls 3,8 aska. 6:0 Vid uppkokning af Tanto raffinadpulver med natronlut uti en kolf af färglöst glas Kundö någon färgförändring ej varseblifvas förr än kolfven hölls framför ett hvitt papper, då en obetydlig dragning åt gult bemärktes. Prof vet verkställdes med raffinad JE 4. Vid samma profs verkställande med Icke-Ångraffinaden antog sockerlösningen genast vid uppkokningen en tydligt vingul färg af bildadt humussyradt natron, uppkommet genom närvaro af melass. 7:0 För att: erfara om någon olikhet uti begäret att upptaga vatten utur luften skulle ega rum, utställdes stycken till lika vigt af socker från båda fabrikerna från den 8 Maj kl. 6 e. m. till deti 10 Måj kl.9 e. ny, dåde åter vägdes och -befans att: Tantosockret raffinad J4 4 -bade på 4000 delar. genom vattenupptagrfing ökats till 1002,5. Det andra raffinadprofvet Bade ökats till 1005,11. På grund af förestående inses att Tantosöckret är en förädlad vara, som blifvit : väl befriad från melass och främmande ämnen, så att den nästanhelt och hållet utgöres af en sammanhängande hård massa af små sockerkristaller, som ej bar någon särdeles benägenhet att faktx, och då dertil kommer hårdhet och sämmanHang för att lätt kunna huggas, anser jag mig med skäl böra lemna Tantosockret. vitsordet af att vara ett socker af utmärkt god beskaffenhet. . Den anvmärkning som blifvit gjord, att Tantosockret är mindre sött än Icke-Angsocker, torde bäst besvaras dermed, att: ett socker som innehåller syrup, ehuru det i verkligheten håller mindre socker, dock för smaken kännes sötare, alldenstund det hastigare smälter; men det är för allmänheten ingen fördel att köpa syrupen i topp, den köpes ju för billigare pris särskildt. Hvad sjelfva fabriken Beträffår, så är det en anläggning i störartad skala, då enligt uppgift 19 å 435 millioner skålpund! råsocker , årligen kan förarbetas, och bör man söra Bolaget den rättvisa att erkänna att ingen kostnad synes blifvit sparad för att erhålla de bästa och mest änlamålsenliga apparater, och att genom användande af ingkraft kunna drifva fabriken med ett. jemförelsevis ga antal arbetare, och derigenomh kunna lemna allmänheten en god vara till möjligast billiga pris. Särskildt förtjenar lofordås den proprete, som i fabrikens alla delar är rådande — någonting, som icke utan möda och kostnad med ett så: klibbigt. ämne som socker åter sig göra, hvarföre äfven renlighet vid sockerfabriker vanligen är mer önskvärd än såsom här verklig. Stockholm den 44 Maj 1858. N. P. Hamberg, Med. Doktor: i