Aftonbladet – 14 maj 1858, sida 2

Ule BP SUI RTE CMR SV OS rn skrifvelse hos K. M:t anhållit, det K. M:t täcktes låta vidtaga nödiga åtgärder för beredande af denna frågas slutliga afgörande. Med afseende å vigten deraf, att tjenliga lokaler må vara att tillgå såväl för gudstjenst: hållande med garnisonsförsamlingarne här i hufvudstaden, som för gemensam skolundervisning för dessa församlingars barn, hafva riket: ständer anhållit, det K. M:t täcktes låta anställa undersökning, huru ifrågavarande behof må, vare sig med begagnande af redan befintliga lokaler eller annorledes, kunna lämpligen afhjelpas, samt derefter uti proposition till rikets ständer göra den framställning, som derför tilläfventyrs kan blifva af nöden. Rikets ständer hafva härvid omförmält, dels att Stockholms -garnisonsförsamlingar, ehuru bestående af närmare 4000 personer, för närvarande icke hafva annan lokal för sin gudstjensi att tillgå än en hyrd läktare i Ladugårdslands kyrka med högst 200 platser, dels att, sedan förslag blifvit uppgjordt att förena de nuvarande regementsskolorna till en enda, fördelad i 2 klasser. med 2 lärare, hvilkas aflöning jemte öfrige för skolans underbåll nödige kostnader skulle bestridas genom de medel, som för nuvarande lärare och skolekostnader vore att tillgå, hinder för verkställigheten af förslaget uppstått genom brist på ändamålsenlig dokal, dels att en hos Stockholms stadsnämd : gjord framställning om bidrag från hufvudstadens folkskolemedel för bristens afhjelpande blifvit afslagen, hvarföre statens mellankomst ansetts såsom enda återstående utvägen för genomförande af den antydda organisationsplanen. I frågan om den allmänna undervisningens ordnande på ett mera ändamålsenligt sätt hafva vi nyligen uti en särskilt artikel (se Aftonbl. n:r 80) redogjort för rikets ständers i allmänhet välgrundade förslag till ett förbättrad: folkskoleväsende. Deremot hafva de skilda meningarne icke kunnat förenas om några bestämda förslag till ändringar i den så olyckligt hopkomna stadgan för undervisningen vid elementarläroverken, af den 14 Aug. 1856, oaktadt mot denna författning snart sagdtotaliga anmärkningar blifvit framstälda, ej mindre i afseende på läroämnenas och undervisningens fördelning, flyttningen inom skolan, ordning och tukt, o. s. v., än sjelfva tillsynen öfver elementarläroverken.. Hvad särskilt be-1 träffar läroämnenas fördelning hafva samtliga l stånden förenat sig i en anhållan : till K. M:t: om nedsättandet af en komitå för ett sådant ) ordnande af denna vigtiga del af skolorgani-1 sationen, att all öfveransträngning af lärjungarne måtte så vidt möjligt är förekommas, samt ungdomen meraiän hittills sysselsättas med kroppsöfningar, Uti en annan omständighet hafva äfven rikets ständer, (med undantag likväl för presteståndet) funnit sig böra uttala en bestämd åsist, nemligen i frågan om ordnandet af styrelsen öfver rikets elementarläroverk på ett ändamålsenligt sätt och så, att äfven personer utom ecklesiastikståndet måtte Ceruti deltaga. En sådan önskan :framstäldes af rikets ständer redan vid 1848 års riksdag och öiverensstämde jemväl med den då varande ecklesiastikministerns, nu mera landshöfdingen Silfverstolpes åsigter och till rikets. ständer afgifna. betänkande i detta vigtiga ärende. Denna önskan har likväl allt sedermera icke blifvit uppfyld. Tvärtom lemnar den nya stadgan för elementarläroverken styrelsen deröfver såsom förut i biskoparnes händer, med en snarare ökad än minskad makt och myndighet, men utan att vara underkastad någon kontroll. Ja, berörde stadga har till och med upphäft den del af den gamla, 36 år förut utfärdade skolordningen, som anbefaller. sammanträde hvart tredje år här i hufvudstaden af en revision. öfver rikets elementarläroverk, under ecklesiastikministerns ordförande, samt bestående för öfrigt af en ständig sekreterare, en professor från någotdera universitetet samt fyra lärare vid elementarläroverken såsom -ordinarie ledamöter; hvaremot biskoparne: endast skulle vara extraordinarie, när de behagade tillstädeskomma. :Beklagligen har denna föreskrift icke blifvit af regeringen iakttagen, så att under. loppet af.36 år en :sådan revision Varit sammankallad endast.tre.gånger, eller 1824, 1832 och 1843, och allt sedan den I. första, af konungen utnämde, sekreteraren, som vår ämnad satt: utgöra den egentliga själen i hela denna institution, dog, har någon i hans ställe icke blifvit tillsatt. Genom den senast utfärdade skolstadgan har emellertid, såsom nyss sades, ända till sista spåret af en sådan institution blifvit utplånadt, och hela den afdelning af 1820 års skolstadga, som handlar om elementärläroverkens revision, helt och bållet försvunnit ur 1856 års stadga, Välhar K. M:t föreslagit och rikets ständer bifallit tillsättningen. af en ny expeditionssekreterare i ecklesiastikdepartementet, men detta kan på intet sätt fylla den lucka i läroverksstyrelsens organisation, som uppkommit genom revisionens upphäfvande, än mindre uppfylla det behof af en bättre och fullständigt ordnad styvelse, som rikets ständer redan längesedan, i öfverensstämmelse med den allmänna meningen, uttalat, och som med hvarje dag kännes allt djupare; Den nye expeditionssekreteraren Kan visserligen blifya ett nyttigt biträde åt ecklesiastikministern, men så mycket mindre uppfylla behofvet af en öfverstyrelse för läroverken, som han icke lärer kunna göra annat än biträda vid målens beredande och expedierande; ty att han skulle kunna erhålla den myndighet, som erfordras för att vid läroverket med gagn uppträda såsom inspekterande öfver och vid sidan af eforerna, är knappt tänkbart. Också hafva andra civiliserade länder redan allmänt insett nödvändigheten att ställa de allmänna bildningsanstalter, som svara emot hvad vi kalla elementarläroverk, under en annan styrelse och inspektion än blott presterskapets. Det är Sverge ensamt som, I likhet med påfvegtaten, ännu ställer de offentliga läroverken under biskoparnes uteslutande ledning och tillsyn: