Aftonbladet – 7 maj 1858, sida 2

— Om ett nyligen i Helsingborg hållet jernvägsmöte skrifves i Öresundsposten: Jernvägsmötet den 28 April hade till föremål för äfverläggningen, huruvida ej de, som intresserade sig för skånska bibanor, borde ingå till K. M:t med en petition, det täcktes K. M:t till de undersökningar r nya jernvägsanläggningar i riket, hvarför redan medel blifvit beviljade, anbefalla äfven en undersökaing om hvarest bana från Helsingborg lämpligast kunde dragas till stambanan, vare sig öfver Landskrona till Remarlöf eller från Helsingborg direkte mot Finjasjön och Kristianstad. Man uttalade vid mötet sin förhoppning om att en dylik petition ej skulle komma att afslås, helst de skånska städerna ör jernvägsfrågan visat sig särdeles intresserade och redan för flera år sedan till det mesta sammanskjutit ej mindre än 24,000 rdr rmt, hvarför af engelska ingeniörer undersökningar redan blifvit gjorda samt fullständiga kostnadsförslag och kartor upprättade, hvilket allt naturligtvis kunde blifva af gagn för möjliga nya undersökningar från statens sida. Man fann det ock otroligt, att staten synnerligen länge skulle förbise vigten och nödvändigheten af att genom en Helsingsborgsbana sätta det svensk-norska jernvägsnätet i förbindelse med Danmarks, helst rikets ständer genom sistlidne riksdags statsutskott, i sjelfva riksdagsbeslutet, redan erkänt vigten af nämde bananläggning. Komiterade uppdrogos att ombesörja petitionen och anmodades sammankalla ett nytt möte så snart resultatet af den framstälda begäran blifvit kändt. Mötets förhandlingar, som voro ganska lifliga, leddes af ryttmästaren Tornerhjelnsg bland de tillstädesvarande sågos flere representanter af borgareoch bondestånden vid sistslidne riksdag — Man läser i Carlshamns Allehanda. Vid den bolagstämma, som den 28 April hölls i Wexiö med delegarne i Kronobergs-Blekinge kanaljernvägsbolag, antogs enhälligt ett af borgmästaren Trädgårdh och konsul Meyer afgifvet förslag, angående skyndsam negociation inom riket eller utrikes af de medel, som ytterligare erfordras på det att de af rikets ständer föreskrifne garantier må kunna anskaffas samt kanåloch jernvägsarbetet emellan Asasjön och Karlshamn påbörjas redan inom den 1 nästinstundande Oktobober. Åt ofvannämde herrar lemnades uppdrag och auktorisation att, såsom bolagets fullmäktige, ombesörja nödiga transaktioner enligt de i förslaget uppgifne hufvudgrunder;, samt att för ändamålet företaga nödiga resor. Bolagsstämman bevistades af omkring 100 personer, deraf flera voro ombud dels för menigheter och dels för enskilte aktieegare. Det sålunda antagna förslaget hade jemvä! vid bestyrelsens sammankomst nästföregående dag blifvit, efter en liflig diskussion, enhälligt godkändt. V — Från slättbygden i närheten af Malmö skrifves till Malmö Nya Allehanda den 1 Maj: Såsom något högst ovanligt kan anföras, att en och annan jordbrukare hade tillsått redan den 24 April, och de fleste öfrige torde i denna eller nästa vecka få detta arbete slutadt. En osh annan håller sig dock ännu vid gamla märken — och dessa torde icke vara alldeles att förkasta -— såsom att så 2radigt korn när kastanien har utslagna blad, och 6radigt korn då körsbärsträåden blomma. Förr sådt korn säges skola lemna klen halm. Att man fått så tidigt tillsådt, härleder sig dels från den tidiga våren och den ovanligt tjenliga jorden, och dels derifrån att mången nästan alldeles icke begagnat årder till jordens beredning, utan endast klösat ned säden i höstplöjningen. Detta förfarande kan möjligtvis i år, då jorden genom väderlekens medverkan blifvit alldeles pulveriserad, vara ändamålsenligt, men då tre fjerdedelar af våra landtmän vanligen icke verkställa något åkerbruksarbete så dåligt som höstplöjningen, torde, det vara rättast att först höstplöja räl och djupt, innan man tager sig före att under våren bortkasta årderet. Vi vilja ingalunda dermed säga, att vår allmoge sköter sin jord dåligt, utan vi tro tvärtorh att hvarken tyskarne eller danskarne äro synnerligen före hvad trädesbruket och väårjordens plöjning, eller som vi här säga drifning, beträffar. Torkan är sträng, så att man dagligen ser tjogtals vagnar hemta vatten från torfmossarne. Rågarne stå fortfarande bra, klöfvern i brist på regn klen. i