-) VALLE PUSLdUCT, all UC IUISLa cin STrallternas 1 tält och träskjul, skeppade de till Kalifornien -:jernhus och tegel; och oaktadt den ofantliga Vv; transportkostnaden förtjenade de 73 procent I på affören, oberäknadt att de sjelfva hade 6 : eller 8 månaders kredit. Marknaden blef snart i öfverfyld af jernbus och tegel, och de ett, två Teller tre hundra procent vinst, som de förste ) importörerna skördade, förvandlades inom kort till en ofantlig förlust för de spekulanter, som ij kommo senare. Hushyrorna äro ännu ganska dyra i San Francisco. En handelslokal, värd 12.000 dollars, gifver en inkomst af 300 dollars, eller 2!7, procent i månaden, under det att en villa? med en trädgård uti förstidert na, värd 4000 dollars, inbringar från 80 till . 100 dollars i månaden. Brandförsäkring vär dyr, måhända mera till följd af tradition från gammalt, än af erfarenheten för närvarande. . Emedan San Francisco mer än en gång brunv nit upp helt och hållet, är det näppeligen att förundra sig öfver, att försäkringsbolagen bibehålla sina gamlapris; och ehuru staden numera består af stenhus och således icke är utsatt för någon synnerligen stor fara, beräkna . de ändock sina premier enligt de fordna för hållandena. Men som deras vinst öfverstiger ull rimlighet, hafva billigare bolag uppstått. hvilka ihom kort skola jemna förhållandet. . Ingenting bevisar bättre den kalitorniska bes folkningens energi och tilltagsenhet ön någon af dessa många eldsvådor. Medan det ännu låg och glödde under askan, hörde man dånet af yxan och hammaren; och under det att marken var het, så att den svedde, kunde en skara arbetare bygga upp nya husrader, innan halfva staden ännu visste, att de gamla husen vid gatan brunnit upp. De trygga, säfliga. råttätande kineserne med sina hårpiskor och . den tjockhufvige negern voro lika flinka och trägna som trots någon. Som denna sistnämda klass befann sig i en fri stat, så var den icke föremål för någon ovilja, utan rönte större uppmuntran än i de ftesta andra ame rikanska stater; följden häraf blef en vida större förståndsutveckling hos dem, än mån finner i slafstaterna, eller der, hvarest de för aktas. Beträffande invandrarne från det himmelska riket, så trifvas de så väl, att åtminstone 40,000 sådane äro bosatte i Kalifornien antingen vid grufvorna eller i staden. Många äro de orsaker, som man kan tillskrifva misslyckandet af de flesta bolag, hvilka bildats i England för grufvedrift i Kalifornien. Först och främst köptes ofta jord och förvärfvades claims efter kartan och hörsägen blott och bart; (en: jordlapp kunde ofta på en enda dag stiga i pris från 300 till 1000 procent, endast på grundaf ett löst rykte, att guld funnes der); för det andra stodo i spetsen för dessa bolag män, hvilka saknade kännedom om landet och arbetssättet — stundom måhända militärer vid armån eller flottan, fattiga diplomater, eller ännu fattigare yngre söner: män, hvilkas fordna vanor gjorde dem alldeles odugliga för det mödosamma och obeqväma lefnadssätt de måste underkasta sig. och som hoppades kunna göra intryck medelst sitt engelska blod och sin gentlemannauppfostran; ofta hände det, att de förhyrde) arbetare för jemförelsevis en spottstyfver, hvilka naturligtvis öfvergåfvo sina husbönder och slogo sig.ned på egen hand, i samma stund de satte foten i land; ofta försummade man att utsända till Kalifornien qvartskrossningsmaskiner, eller voro de, som anlände, till intet. gagn, då de sent omsider hunno framsläpas till grufvorna; eller också gingo de till botten i-Sacramentofloden, såsom händelsen var en gång. Allt detta; sammanlagdt med oklokt beräknade företag och fullkomlig okunnighet, var orsaken, hvarföre de engelska bolagen misslyckades, och ingalunda, såsom det då utskreks, att guldet tagit slut och att qvartsen: icke lönade mödan att krossas. Hr Seyd försäkrar, att qvartsgångarne äro utomordentligt rika och skola under många kommande år vara högeligen gifvande, samt att det alldeles icke är någonting ovanligt, att medelmåttig guldsand vid grufvorna ger T224 uns guld pr ton å 2000 marker. På alla slags): mineralier finnes sannerligen öfverflödig tillgång i denna Amerikas ryggrad, och äfven om guldet der skulle taga slut, så återstår för Kalifornien ett öfverflöd på andra mineralier, hvilka fortfarande skulle ställa det i första ledet af rika nationer. Af de 200,060,000 , hvilka utgått i marknaden, sedan Kalifornien och Australien öppnade sina fördolda förråd, har större delen kommit från Kalifornien: På jord är det godt pris; arbetslönerna äro höga; klimatet är behagligt, åkerbruksoch , trädgårdsalster yppiga utöfver all beskrifning: och allt hvad som behöfves i Kalifornien, sä; ger hr Seyd, är arbete och kapital. Huru bej synnerligt, att det kan vara brist på kapital j guldets land! Men de kommerciella lärorna öfverstiga den oinvigdes fattning, och vi meddela endast ett faktum, som vi med tillbörlig blygsamhet inhemta. Då nu förhållandet emellertid är sådant, fråga vi på fullt allvar, hvarföre icke alla missnöjda arbetare, alla flitiga handtverkare, alla; familjefäder, alla förhopppingslösa ungkarlar, alla små kapitalister, alla fattiga med senfulla armar — framför allt, hwaföre icke alla unga flickor utan hemgift och utan utsigt att blifva gifta, af hvad stånd de vara äshegifva sig af till den gyllene staden? ;Arbetei och arbetslön; en säker lycka för den flitige samt säker rikedom och besparda kapital för den ordentlige; flera giftermålsanbud om dagen åt hvarje flicka med ; hyggligt ansigte än hon orkar läsa; ett luftIs streck, som skulle kunna inblåsa nytt lif i gubben, som ligger på sitt yttersta; en matta af vilda blomster, hvartill motstycke icke finnes i något land i verlden, och tillräckligt med villebråd för alla Europas jagtvurmar — se der hufvudpunkterna i br Seyds lofsång öfver Kalifornien, de lockbetor han lägger ut för engelska utvandrare af alla klasser. i Eättegångsoch Polissaker. I går i på förmiddagen klockan nära tio signalerades från fera af stadens kyrktorn, att eld. vore lös å Ladugårdslandet. Det förspordes sedan, att