BLANDADE ÄMNEN. Marklin... Följande; med sig naturen L—a undertecknade berättelse läses i Öresundsposten: Tidningarne sistl. höst anförde åtskilliga notiser om den årige naturforskaren adjunkt Gabriel: Marklin i Upsala; hvilken: dog i-kolerån derstädes och som för ind mångsidiga lärdom, sina rika geologiska samlinar och sitt fromma, hjertliga och anspråkslösa väsen framstod sdm en af vårt lands mest intressanta personligheter. Hvarje år ända in på sena ålderdomen gjorde han sina utvandringar ii fäderneslandet för att rikta sin forskning och sin samling af petri fikater, och under den senare tiden, förnämligast från 1840, egnade han synnerligast Skåne sin forskande uppmärksamhet. Härstädes tillbragte han naturligtvis en längre tid med undersökningar i qvarnstensbrotten vid Hör och Wittseröd, hvarest man i den hårda saudstenen finner så många bladaftryck, trädstammar och frukter af cykadåer och andra fornverldens träd, hvilka i en-aflägsen forntid bildade tropiska skogar i trakter, som nu hafva ett helt annat klimat och som förnämligast bestå af de magraste enbackar. M. hade då gerna sin hufvudstation hos mig samt kom alltid till fots, vanligen klädd i en anspråkslös sommardrägt med en läderväska vid sidan och försedd med nödiga vapen af mejslar och hammare. Högst tarflig och utan ringaste fjesk, var den glade gubben alltid en välkommen gäst, ehuru han sälldn lemnade någon dag ledig. utan var ständigt ute än för att undersöka basälten vid Gällaberg, än trappåsarne vid Rö tånga, än ortens talrika lerskiffer ochgörnämligastqvarnstensgrafvarne. Ej sällan hände det att han någon vacker mörgon helt bittida, innan husets folk ännu stigit upp, hade spatserat sin g, och att jag då ej såg honom åter förr än ett jande år. Om jag rätt minnes, såg jag honom här sista gången 1847, då han väl lofvade att återkomma följande året, men han kom aldrig mera till Skåne, emedan åldern hade blifvit honom öfvermöäkti, g— Hvitskurning af fäckade golf. (Efter Polyt. Centralblatt.) Golf, som blifvit. så fläckade, att de icke tyckas möjliga att rena utan omhyfling, kunna hvitskuras på följande sätt. Först skuras de med sand ; borstas sedan med styfva viskor, doppade i natronlut, och sköljas med kokhett vatten. Innån de hunnit torka, öfverstrykas de med utspädd saltsyrå, och derefter med en tunnflytande blåndning af chlorkalk och regnvatten. Denna blandning lemnas var öfver natten. Följande morgon tvättas denna blandning bort. Efter torkning befinnas golfven nu hvitare, än om de nyss blifvit hyflade.