Aftonbladet – 4 maj 1858, sida 3

mal nus och. ålderdomen inbillar sig så mycket... Jag utidrär. om vi drömma i grafven? -Han-lyssnade: ännu -en..stund;-mer :allt-var tyst. Småningom smög sig:sömnen öfver honom, -oeh; denna sömn varsså djup, attihan ej vaknade förr än solen lyste klartingenomihans fönster.ts 0 P3 Era Klockan var söfver åtta. Alan klädde sin i största hast och gick ned. . Då han kom i husets. nedra våning, träffade han William Giles, som väntade att få tala med Honom. Har någonting händt?;frågadeshan. Den unge mannen såg förvirrad ut. Säg utb r : Jag fruktar att ni skall skratta åt mig, svarade. den förre, men jag måste sägarver burn det förhällit.sig.2 79 TEESE Det var mit och min kusin Jacks tur att vaka i natt. Gossen tog plats i det störa allen, medan jag gick. rundt ven ep der allt syntes lugnt. -Då-jag kom: tillbaka; fann jag mirbakamrat darrande: af förskräckelse. Jag Arågadesnaturligtvissefter: orsakens.s Han var alltför upprörd att.kunna svaraj men pekade ... Hvart? Åt den gamla stättan vid kyrkogårdsmuren, öfver hvilken jag ganska tydligt såg en man pässera.p AE og Kände. ni igen honom? frågade hans åbörare bäftigt. s org SPN 5 Nej, det var allt för mörkt. Ni borde ha följt efter honom. Jag, gjorde-så, svarade William Giles, så försigtigt sor möjligt. Jag förföljde honom till dess han vände, om östra hörnet af kytkan.Jag--smögvarsamt efter. —han var försvunnensy 1 163 ; ST ÅA AHanthade roligtvis gömt sig bakom någon grafstenin, sade. Alan: ;