Aftonbladet – 3 maj 1858, sida 2

— X LK ? S-—— ———.—— XKX— X — — h hn Xk Gud vare loft utropade miss Barnard med ögonen fylda af tårar. Huru mycken olycka och samvetsqval har icke härigenom blifvit besparade. Den stackars Mary Grosette har undgått en sorglig framtid. Öch Andrew (Srosette får se sig om efter en annan mågp, inföll bankiren med ett förnöjdt leende. Jag är glad för den stackars flickans skull. Det gjorde mig ondt om henne, sade Sam. Ondt om henne? upprepade den förre: Bah! hon afskydde honom ju af hela sitt hjerta. Som Sam ansågs vara den lämpligaste att meddela sin syster den vigtiga underrättelsen, måste han åtaga sig detta uppdrag. Den hederlige och ömme brodren darrade vid tanken på det häftiga intryck saken skulle göra på Pets känsliga sinne; men mrs Herbert bad honom vara vid godt mod och försäkrade honom att glädjen sällan dödar. Mrs Herbert följde honom ända till dörren till Pets rum, ty de längtade obeskrifligt att få säga henne sin innerliga glädje och lyckönskan. Då Sam kom in fann han den unga modren, tillika med sin son, sittande vid det höga hvälfda fönstret, som låg utåt parken. Hon hade gråtit; de långa, mörka silkesfransarne kring hennes ögonlock lyste ännu af tårar, som gossen med ömhet försökte kyssa bort. Hon hade försjunkit i så djupa och sorgsna tankar, att hon ej börde sin brors steg förrän ett gladt utrop af barnet gjorde henne upp: märksam på hans närvaro. Inom ett ögonbliek var hon i hans armar. Du sörjer alltjemt! sade han. Du är ju icke ond på mig? sade hon med bedjande röst. : j Ond på dig! upprepade han rörd. Jag skulle sannerligen vara den otacksammaste varelse på jorden, om en enda känsla af missnöje mot dig kunde finnas i mitt hjerta. Det skulle vara en dålig lön, tillade han, för så mycken mildhet och tålamod. Då jag tänker på hvad du fått lida, Pet, för min