STOCKHOLM den 30 April, Prohibitistiska moln. Ehuru vi redan förut vid flera tillfällen fästat uppmärksamheten på de rörelser, -som ega rum, för att om möjligt åstadkomma en reaktion i afseende på handelsoch näringslagstiftningen, anse vi det likväl vara af synnerlig vigt, att dessa bemödanden icke släppas ur sigte, utan följas på spåren. Visserligen! har man funnit r-dligast att låta bearbetnin-: garne i denna väg hittills för det mesta fortgå I tysthet, ty man vågar ännu icke alltför öppet och oförsynt angripa det liberala system, som;i detta hänseende så nyligen och med så imponerande styrka hos: allmänna meningen gjort sig gällande; men åtskilliga tecken bebåda dock, att man redan tror sig ha vunnit så pass mycken terräng, att ett allvarsamt anfall snart kan försökas. Det kan också ej nekas, att ju tidpurkten härtill är ganska lyckligt vald och att planen är temligen fint anlagd. Denna plan tyckes vara ungefär följande: Uppskräm landet för vådan af utländsk handel; tala oupphörligt och i de mest öfverdrifna ordalag om den ofantliga importen och om en fortgående underbalans, om silfrets utströmmande ur banken, om landets skattskyldighet under utländningen; nedsätt de organer mom pressen och representationen, som utgjort stödet för den liberala meningen i detta fall; och framför allt tala till de enskilta intressena, hvilka dels i sjelfva verket genom återupplifvande af en prohibitiv tullagstiftning skulle kunna tillskansa sig fördelar på det belas bekostnad, dels äro sjelfva förbländade af skenet och i anseende till någon ringa, ofta inbillad, direkt fördel, förbise de mångfaldiga indirekta olägenheter, som medfölja ett system af hinder, tvång och förmynderskap, och tro sig ha gagn häraf. Sådan tyckes, som sagdt, den uppgjorda taktiken vara, och det fattas, vid utförandet. hvarken nit eller en slug och försigtig beräkning. Den fruktan och oro, som uppkom genom penningekrisen och som ännu till en vise grad måste qvarstå såsom en följd af de lidna förlusterna och minskningen i den allmänna rörelsen, var temligen lätt att underhålla och för sina ändamål begagna, och att detta ej heller blifvit försummadt, vet hvar och en. Att anfalla de tidningar och Personligheter, hvilka voro kända anhängare af de liberala åsigterna, var så mycket mera angenämt, som sådant i alla fall hörde till ordningen, ehuru man noga aktade sig att ännu allt för tydligt Jåta det sannskyldiga systemet träda i dagen; och hvad slutligen de enskilta intressena beträffar — inbillade eller verkliga — så låta dessa sällan vänta på sig, när de påkallas såsom bundsförvandter. Så har man äfven nu och icke utan framgång sökt indraga jordbruksintresset i den reaktionära rörelsen, genom ensidiga förespeglingar, och i främsta tummet har man härvid begagnat frågan om införsel af utländskt bränvin såsom agitationsmedel.