Aftonbladet – 28 april 1858, sida 3

jade tala. Vid första ljudet af hennes röst. såg han upprörd ut. Är det. någon förunderlig förvillelse; sir Walter , sade han, eller ser jag verkligen —: Min mor! min egen, dyra morl! svarade Dick: ,Hvad bryr: jag mig nu om -rang-och rikedom, sedan hon är mig återgifven? Mar: tha, Sam, Pet, kunnen I ej fatta min lycka? Dock, kvarföre frågar jag det? Jag är säker att I gören det och glädjens med mig. Mottag en mors tacksägelsen, sade mys Herbert till Martha, för aller ömhet mot min son. Georg, tillade hon med djup rörelse, ty åsyner af hennes makes trogna tjenare och anspråkslöse vän hade lifligt framkallat -minnet af hennes korta lycka som maka; jag ser att ni icke glömt mig Icke er röst, lady, svarade den hederlige mannen; jag hade kunnat svära på den; men edra drag hade jag glömt. Kom ihåg, min vän, svarade mrs Perbert med ett melankoliskt leende, att detär tjugo långa år sedan vi träffades., Å Medan: Dick talade med de öfriga af sina vänner; hade Marion. gjort: sig bekant med Pet, bvilken,. öfvertygad att bankirens dotter kände. hennes sorgliga historia, hade dragit sig undan så långt som möjligt. Med all den finkänslighet, som tillhör hennes kön, tillvann sig den unga flickan modrens vänskap genom att smekande sysselsätta sig med hennes barn. Den lille söte gössen I sade hon; bhvad ni måste älska honom. Jag tror, att jag: skulle känt igen honom på Dicks beskrifning. sGossen blickade upp i hennes ansigte och log. Ni får icke stanna här på hotelet,, fortfor den förra; kom och bö hos oss!Jag vill jöke höra ett enda ord, annat än ja! Både min far och jag vilja med så mycken -glädje emottaga er. sAck b utropade stackars Pet och rodnåde djupt; ni vet icke 7 i sve