Aftonbladet – 27 april 1858, sida 3

lonskandidaterna ha deremot erkållit: Lionilla 7329, Pisard 8590 och Jules Favre 11,316 röster. BLANDADE ÄMNEN. Franska polisen. Aldrig var franska polisen nindre inqvisitorisk än nu! Med dessa ord besvarade Monitören för någon tid sedan en skarp artikel i Pimes. Såsom motstycke till detta påstående medlelas här följande anekdot ur belgiska tidningen La Meuse: Grefve Nienport, tillhörande en af Belgiens försämsta familjer, hade i förra veckan begifvit sig till ris, för att der uppehålla sig någon tid. Han steg i ett hotell. Man affordrade honom hans pass. En stund derefter fick han besök af en okänd, som medelst uppvisande af sin medalj dokumenterade sig såsom en af den allmänna säkerhetens agenter. — ker hr grefven stanna länge i Paris? — Jan. — Då får ni ha den godheten att infinna er alla morgnar kl. 10 i polisprefekturen.s — Och hvarför det? — Så lyda mina order Grefven begaf sig nu direkt till marskalk Magnan, en gammal vän till hans familj. Marskalken emottog honom på det hjertligaste sätt. Då han förnummit hvad som passerat, sade han: Sannolikt lägger man er något till last. Jag ull höra efter huru härmed förhåller sig. Kom mig i morgon bittida, innan ni beger er till pre;rekturen, och ni skall få höra .allt.. Den resande t!emnade befälhafvaren för Pariserarmen, dref omkring i staden, åt middar, gick på spektaklet, deri på en bal uti ett ur politisk synpunkt alldeles argligt sällskap, återvände så till sitt hotell, och örsummade icke att följande morgonen på utsatt tid infinna Sig hos marskalken. Aha, min lilla vän, ropade denne emot honom, vni har icke sagt mig allt. Ni har väckra historier för er, och förvånas indå öfver, att man ställer er under sträng uppsigt. — sHvem? Jag som under hela min -lIefnad aldrig gjort någonting annat än förtärt mina inkomster. — Täak likväl efter! skämta icke. Ni bor i Ostende. — Ja, en. del af året. Ni har prenumerterat på National, ett radikalt blad., — Visserligen, men äfven på Independance, ett ganska konservätivt blad. — Ja hvad Frankrike angår, men mindre konservativt i afseende på Belgien.,— Ni umgås med flyktingar i Ostende., — Jag träffar understundom en eller två sådana på den kubb, der. jag läser tidningarne. — Ni talar der i politiken. — sAldrig. — Förlåt mig! Ni lånade en afton hr X-200 francs under ecartespelet.. — sVisserligen, men —— -— Men allt detta är mer än nog att ställa er under polisens uppsigt., — Ni skämtar. — Jag skämtar icke, min vän. Hvad jag säger er är ganska allvarsamt, och jag uppmanar er att kl. 10 regelmässigt, som man sagt er, bege er till polisprefekturen — Klockan 10, svarade grefven, i det han tog upp sitt ur. Kloekan är nu en qvart öfver nio, min vagn står för dörren, och jag har ännu tid på mig att fara till hotellet och derifrån till bangården — Hurnu, tillbangården ? — Ja visst, hr marskalk; kl. 11 reser jag tillbaka till Belgien. Jag har nu haft nog af Paris. — Arbetare2ssoolationerna I Paris. I ett af vicomte Lemerier nyligen utgifvet arbete om arbetareassociationerna i Paris finner man några ganska intressänta, förut icke offentliggjorda uppgifter, hvilka vi här meddela. Dessa associationer bestå dels blott af arbetare, dels ock af både arbetare och principa ler; några af bolagen understödjas af regeringen, andra stå helt och hållet på egna fötter. Af de förstnämda, hvilkas antal år 1848:steg till 70; bestå numera endast nio i Paris och två i departementen. Sammetsarbetarnes association i Lyon sysselsätter 1000 väfvare och 1000 andre ärbetare. Förgyllarnes association i Paris har redan egt bestånd i 22 år, då den började med fyra arbetare; i en berättelse till nationalförsamlingen år 1850 af LefebvyreDurufle tilldelar han detta bolag det största beröm. Vidare förtjenar nämnas länstolsmakarnes association i förstaden S:t Antoine, hvilken började med 504 franes, nu räknar 68 arbetare och 100 biträden, eger ett kapital af 31,800 francs, årligen gör affärer för 400,000 med en vinst af 11,000 francs; ytterligare hafva vi filmakarnes och boktryckeriarbetarnes association; den senare är i det: bästa skick och dess medlemmar förtjena mera än arbetarne på tryckerien. — Den andra klassen af dessa associationer, de, hvilka stå helt och hållet på egna fötter och sjelfva arbetat sig upp, förtjena obestridligen långt mera intresse än de förra; många af dem blefvo år 1851 nödgade att upplösa sig, såsom de förträffliga associationerna af tygtryckare, sadelmakare, skräddare m, fl. Bland de ännu bestående förtjenar bleckslagarnes isynherhet att nämnas. Sedan de inrättat sig i en ganska anspråkslös lokal i förstaden S:t Antoine, hade de blott 10 francs qvar i kassan. De saknade arbete; en lanterna om 12 francs var under lång tid den enda beställningen. Med tålamod och oerhörda ansträngningar erhöll man ändtligen år 1849 arbete, så att man till och med kunde göra besparingar; i kassan finnas 710 francs, hon blir bortstulen och bolag t råkar ånyo i elände; de öfriga associationerna bistå detsamma och lemna förkott, hvilka skola efterhand återbetalas. 1850 fick bolåget en bättre lokal;blefvet vist af skadan, förbättrade de sina stadgar och räknar nu 45 medlemmar. På enahanda sätt har det gått med stolmakarnes association, hvilken nu utmärker sig genom sina stränga-seder och sina goda affärer. — Kortligen, i allmänhet är denna fria associations hufvudkaraktersdrag följande: I början befinna sig arbetarne i den svåraste ställning; men förlora de icke modet, så blir det icke allenast bättre för dem, utan få de dessutom en obetvinglig själskraft. För att srunda bolaget eller bistå det i behofvets stund, hafva arbetarne många gånger burit sina klädet, hustrurna och flickorna sina prydnader till pantlånekontoret. Utmärkte arbetare försaka en hög aflöning och nöja sig med litet, endast för att upprätthålla bolaget. Denna ihärdighet och uthållighet har också mestadels fått sin belöning. Ibland medlemmarne råder den största broderlighet, den berömvärdaste rättskaffenshet och uppmärksamhet samt ett orubbligt förtroende till bolagets styrka. Hvad som hos dem isynnerhet förtjenar beröm, är det uppriktiga erkännandet af egna fel och det fortgående sträfvandet efter förbättring i bolagets inrättning, hvartill den hårda erfarenheten icke litet bidragit. AH ANDET G AONDRPR ÄTTER SER