Aftonbladet – 26 april 1858, sida 3

äfven under debatter på riksdagen blifvit anmärkt, att föreläsningar och tentamina i den ekonomiska lagfarenheten i Upsala skulle vara nog minutiösa och småaktiga. Efter de upplysningar vi härom från tillförlitligt håll erhållit, äro vi villiga att tro, att dessa anmärkningar inneburit öfverdrift och till en del äfven berott på en ofullständig kännedom om förhållandena. Talet om den öfverdrifna strängheten i tentamina skall bero derpå, att professor B., hos hvilken tvenne tentamina göras, den ena i början af terminen, den andra i slutet, hvilken tillika är den sista för hvarje examinand, under en längre tid funnit tentandi allt sämre i den andra kursen och en tid bortåt låtit nåd gå för rätt, emedan deras examens öde af honom berodde. Då härtill kom, att från annat håll predikades om onyttan af ekonomisk rätt och dumheten af dess detaljerade studium, sökte slutligen hvar och en att gå igenom, så vidt det sig göra lät, utan. kunskaper. En nödvändigt påkallad följd häraf var skärpta fordringar, hvilka åter hade till följd att åtskilliga tentandi 1856 och 1857 blefvo differerade. I afseende på anmärkningarne om det minutiösa och detaljerade i föreläsningarne torde äfven i väsentlig mån en öfverdrift och ett missförstånd ega rum. B, är professor i ekonomisk eller, såsom det äfven kallas, administrativ rätt. Honom åligger såsom sådan att systematiskt och vetenskapligt framställa de positiva rättsnormer, som i detta hänseende gälla, deras betydelse, hvilket äfven i allmänhet till följd af deras ombytlighet gör en historisk exposå nödvändig, samt tolka de ekonomiska författningarne. Om han då ur sitt rika vetandes förråd skulle derjemte framtaga några jemförelser med utländska förhållanden, några statistiska data, må detta honom i det hela räknas till beröm, ej till tadel. Som emellertid den administrativa rätten har att redogöra för alla de lagar och författningar, som tillämpas af konungen i departementena, af kollegier, polismyndigheter c., blir denna en samling af de mest heterogena ämnen, som ock förefalla mycket besynnerliga såsom föreläsningsämnen. Man måste dock såsom vetenskapsman systematiskt och fullständigt utveckla ämnet. Den administrativa rätten afdelas i allmänheti den, som rör befolkningsförhållandena med dertill hörande sundhetspoliti, näringsförhållandena och andelig kultur, hvilka hvardera naturligtvis måste i en fullständig kurs, om vetenskaplighet skall göra sig gällande, noggrannt genömgås. Det är häri man har att söka orsaken dertill, att sådana ämnen i dessa föreläsningar kunna beröras som barnmorskereglementen, apotekarereglementen, befolkningsförhållanden och dylikt; För den profane kan dylikt förefalla både tråkigt och löjligt, men kan icke lemnas ur sigte af en vetenskapsman, och om man icke kan eller bör begära att de rättsstuderande skola fästa i minnet alla dessa detaljer, få de dock en öfversigt af hvad som hörer till, för att penetrera ämnet. Vi meddela här en tillhandakommen skrifvelse från professor Olivekrona: ; Beriktigande. Uti Aftonbladet för den 15 April nr 85 förekommer en artikel, med en rubrik: En blick på juridiska fakultetens i Upsala förhållande till dess vetenskap och lärjungar. hvilken innehåller en mängd oriktigheter, bland hvilka jag endast torde böra påpeka följande. Den anonyme författaren anför såsom prof på godtyckligt utöfvande af makt å fakultetens sida: att en juridisk skrifnings skall afläggas; att de tider, då tillfälle till undergående af detta prof be: .redes den studerande, äro helt och hållet obestämda, beroende endast af fakultetens godtfinnander; att de, som ej undergått detta prof, nekas satttentera.; och att deraf en förfärlig tidsutdrägt med deras examina måste blifva en följd, 0. s. v. samt att lärjungen icke får studera de särkiltåa kurserna iden ordning för honom vore lättast eller lämpnligast. I egenskap af juridiska fakultetens n. v. dekanus får jag upplysa beträffande först den s. k. juridiska skrifningen, att detta skrifprof sedan ett tiotal af år tillbaka egt rum i öfverensstämmelse med ett fakultetsbeslut, som blifvit understäldt kanslersembetets pröfning. och af samma embete godkändt; att skrifprofvet aflägges, enligt föreskriften i 1154 sista mom. af universitetsstatuterna, å någon dåg under läseterminerna mellan d. 15 Jan, -— I Febr., 15 Maj — 1 Juni, 1—15 Sept. och 1-—15 December, (då föreläsningar icke hållas); och att detta vanligen sker tre gånger om året, nemligen vid början och slutet af vårterminen samt vid höstterminens början. Under sistlidet års hösttermin har dock ingenskrifninj för fakulteten skett af skäl, dels att så få studeran de, i anseende till kolerafarsotens härjningar; infoh nit sig vid terminens Början, dels icke någon studerande hos fakultetensjdekanus anhållit om samma profs afläggaände. Något hinder för tentamina lärer derföre icke kunnat inträffa, utan så varit att någon blifvit vid skrifprofvet underkänd och derigenom ådagalagt sin bristande mognad: i studier, — Vidkom-: mande derefter påståendet att lärjungen icke får studera de särkilta kurserna i den ordning. för honom vore lättast och lämpligast, så hvilar detta på ett missförstånd. Något hinder i sådant afseende I har aldrig mött. Men, enligt en öfverenskommelse mellan fakultetens ledamöter, måste dock vissa tentamina afläggas i en viss ordning, såsom t. ex. ten tamen i civilrätt före tentamen i processrätt, och icke tvärtom ; och denna ordning, hvilken är betingad af ämnenas inbördes sammanhang, lärer enhvar, som är bekant med lagfarenhet, finna vara både Helt naturlig och den enda rätta. Den anonyme författaren uppgifver äfven att kollegiiafgiften vid enskilta lektioner inom juridiska fakulteten är trettio riksdaler riksmynt; att det är ett faktum att ingen; icke ens den i ekonomiskt vafseende minst lyckligt lottade dristar att såsom tentandus träda inför deras (professörernas) ögon utan att förat hafva skattat till detta missbruks: att de tvungna enskilta lektionerna ingripa med störande hand på studiets o. s. v. Härtill torde, å min sida, icke erfordras annat svar, än att kollegiiafgiften vid enskilta lektionen i juridik icke är eller någonsin varit trettio riksdaler, utan, i likhet med kollegiiafgiften vid enskilt undervisning i andra vetenskapsgrenar, femton riksdaler riksmynt för en termins kurs; att jag examinerat flere juris stodiosi, hvilka icke hos mig begagnat någon enskilt handledning, hvaraf visar sig att något tvång i detta hänseende icke egt eller eger rum: och att der jag haft mig bekant någon studerandes torftiga omständigheter, har någon kollegiiafgift icke blifvit erlagd: Artikelförfattaren emförmäler ock; att den enskilta undervisningsskyldighet, som genom 119 i universitetsstatuterna är alla akademiska lärare ålagd, blifvit af allmänna meningen utdömd och af lärare med wunnhäöjda täinkasgttt aldriå åtlodd, Pn fet tl Jon, VE RR be FR bot ett Jon, Toke HÅ ng Fl pat ng Un TA BR Pg FJ ED SHR DJ rn Jnnrt FÄR VAR ÅR kk rr on rg AR a Vä Vår mt oc BA OD KH mit 0 Ein KE (DR Va ee Le ped re mpg rm