Aftonbladet – 23 april 1858, sida 3

BLANDADE AMNEN. Ön Perim ligger under 12? 38 nordlig bredd pch 41?.9 vestlig längd från Paris. Den är belägen sjelfva inloppet till Röda Hafvet och kan med fullt skäl betraktas som nyckeln till detsamma, Södra ielen åf detta haf sammandrager sig så småningom inda till det sund, som skiljer Asien från Afrika; och har här en bredd af endast 14!V, geografiska nail. Midt i sundet ligger Perim, afdelande detsamva i tvenne särskilta kanaler. Den. största, af omkring 10 geogr. mils bredd; är öfversådd med klipsor och svår att besegla, särdeles i anseender till: de, binder man möter af en liten grupp öar, 8 till ansalet, och som man gifvit namn af De ätta brölerna, Dessa öar ligga sydvest om Perini och resa ig -samtligen omkring 300 fot-öfver hafvet. De ieste äro klippor af vulkaniskt ursprung samt med: orunaktig färg. Man fångar. här sköldpaddor och välsmakande fiskar. Sällan våga sig. fartyg in i letta sund, som, oaktadt sin bredd och sitt djup af inda till 120 famnar, är högst farligt att besegla: anligen föredrager man det andra sundet, såsom rida säkrare, ehuru det icke är mer än omkring 10,400 fot bredt samt dessutom besväradt af en klippa, hvilken af somliga kallas Fiskaren, af anra Ostronklippan, i anseende till de här förekommande: ostronens utmäckta beskaffenhet. Då sundet mellan denna klippa och arabiska kusten är grundt och fullt af skär, finner seglaren sig helt naturligt hänvisad till det andra sundet, semligen det mellan samma klippa och ön Perim: : Detta sund är omkring 1!, geogr. mih bredt och kan utan fara beseglas. Pess djup vexlar mel lan 12 och 17 famnar. Vid foten af Ostronklippan utgör djupet 11, och vid stranden af Perim 5 till 77 famnar. Denna ö är 4, geogr. mil lång och 2 mil bred Med sin högsta punkt reser den sig 230 fot öfver hafvet och sluttar derifrån sakta ned mot stränderna. Dess bredare del är vänd mot Afrika, den smalare -mot Asien. Den har således till en viss grad formen af en ellips och liknar, såsom en resande uttrycker sig, ett ägg, som blifvit kastadt i sundet, med ändarne vända åt de båda motsatta stränderna. Ön är klippig; kal och ofruktbar-samt utgör en del af de vulkaniska formationer, hvilka, på en längd af 450 geogr. mil, sträcka sig från Röda hafvets inlopp ända till Cap Ras Mahornad på halfön Sinai. På Perim finnes intet vatten, och man påträffar der icke ens de buskväxter, som förekomma på abyssinska kusten. Oafsedt vigten af sitt lige, vid inloppet till Röda hafvet; erbjuder Perim en ytterligare och högst väsentlig fördel, nemligen en förträfflig hamn, som kan rymma ända till 40 linieskepp. Denna hamn har ett smalt men säkert inlopp, från vester mot söder. Ebb och flod äro icke särdeles regelbundna, men hafvet faller aldrig öfver 10 fot tillbaka. Vid sydlig vind stiger det betydligt högre än vid nordlig; och då den senare är rådande, har man någon svårighet att gå till sjös. Bottnen, som består af gyttja, ligger 6 till 7 famnar djupt. För undervattensklippor behöfver man här icke frukta. Efter alla sjömäns, som besökt Perim, utsago är hamnen förträfflig, och man kan med största trygghet gå till ankars i densamma. Blåsmaskin af Furiet. (Efter Annales: des. mines 1857.) På denna maskin uttogs i Frankrike patent den 30 Oktober 1855, och inom två år derefter voro dylika maskiner i gång vid fem franska Jernverk. Maskinen utmärker sig framför vanliga blästercylindrar genom lättheten att förfärdiga och vidmakthålla i brukbart skick samt genom tillgodogörandet af en större. del af drifkraften, nemligen: 50-procent: