Aftonbladet – 22 april 1858, sida 3

cn folurLv Sason Ulatlniad omnamnda tioTfeningen af de båda eskadrarne från Toulon och I Brest lärer verkligen komma att ega rum, men för att undanrödja.allt sken af en demonstration, skola de icke, såsom förut var ämnadt, mötas i Cherbourg, utan i Hyegresöarnes farvatten, der de komma att företaga sina öfningsevolutioner. Ryktet om ett förestående möte mellan kejsar Napoleon och drottning Victoria dyker åter upp i Paris. Marskalk Pelissier och lord Cowley, hvilken -afrest till London på ett kort besök, lära nemligen fått i uppdrag att inbjuda drottningen att bevista högtidligheterna i Cherbourg i medlet af Juli. De pörtugisiska myndigheterna afvisade för någon tid sedan ett franskt fartyg, som på vestra Afrikas fria kuster ville taga Sfria negrer ombord, dels på den grund, att de an-1sågo kuststräckan vara portugisiskt område, dels äfven emedan de betraktade negrers öfverförande till franska kolonier i Westindien såsom slafhandel. I anledning häraf har nu franska regeringen utfärdat en i kraftiga ordalag affattad not till portugisiska regeringen. I sammanhang härmed uppgifva de utlänidska tidningarne, att de engelska kryssarne sedah April månad 1857 på Afrikas vestra kust uppbringat icke mindre än 22 slafskepp, af hvilka 21 tillhörde amerikanske, förnämligast ) i Nya England bosatte redare. Ryktet vill veta, att den till Portens ombud ij vid pariserkonferensen utsedde Fuad: paschal inom kort är att vänta till Paris. Om detta Irykte är grundadt, torde man detaf kunna sluta I till, att konferensen snart kommer att sammanträda. I en artikel rörande Cagliari?-frågan rå-Å der ?Constitutionnel? England och Neapel, i synnerhet det sistnämda, till försonlighet. Neafpolitanska regeringen har icke, menar tidninIgen, något giltigt skäl att, sedan hon nu friTgifvit de engelska maskinisterna, längre sätta sig emot kaptenens och besättningens på ?Cagliari? frigifvande. Presidenten för statsrådet i Geneve, hr James Fazy, inträffade den 17 -dennes i Paris. Man ställer hans besök i samband med passoch konsulatsfrågorna. Såsom oppositionens kandidater till medlemmar af lagstiftande kåren för Paris hafva Jules Favre, Liouville, pariseradvokatståndets batonnier, samt advokaten Picart uppträdt. ENGLAND. Den 16 dennes tillkännagaf hr Disraeli i underhuset, dels att kronans jurister förklarat beslaget å ångfartyget Cagliari olagligt, samt Tatt lord Malmesbury af neapolitanska regerir.Ågen fordrat skadeersättnigg för de båda engelska maskinisterna Watt och Park, dels äfven att regeringen uti underhandlingarne med Kina skulle framställa anspråk på, att Thibet och de öfriga länderna bortom Himalayadberget skulle öppnas för handeln. E Den 16 dennes Hade marskalk Pelissier sin första audiens-hös dröttningen i Buckingham Palace. Vid ankomsten till Dover besvarade marskalken magistratens helsningstal på följande sätt: Jag tackar er med den djupaste I känsla af glädje för det mottagande I vid min ankomst hit låtit mig röna. Ingenting hade kunnat -bereda mig större tillfredsställelse än min utnämning till ambassadör i England, och det skall städse blifva mitt allvarliga bemödande att upprätthålla det hjertliga : förhållande, :som hittills egt rum mellan England och Frånkrike. Om denna tillfredsställelse kunde förhöjas af något, så vore: :det deraf, att jag genast vid -min landstigning träffade flera -herrar, som varit mina krigskamrater. . Magistraten hade uttryckt sin afsky öfver Januariattentatet och uttalat sin förhoppning, att hertigen snart skulle få det bästa tillfälle att öfvertyga sig om huru föga Englands Tegering och folk hade någon skuld i detta missbruk afoasylrätten, men detta ställe: i adressen: fann hertigen för godtvatt ignorera. SCHWEIZ. Från Bern berättas, att vid förrättandet af kommunalrådsvalen 1 Freiburg de radikala tillstält. några demonstrationer, som till den grad oroat regeringen, att den uppbådade250 man ffiltär, utfärdade en Pproklåmätion, samt lät tillstänga några restaurationer; hvarestlarmande-sammankomster egt rum. Uti regeringens proklaration heter det bland annat: Ordningens-omstörtande äromöjligt, om lTandet och myndigheterna räcka hvarandra handen. Revolutionära rop-och kännetecken äro förbjudna, äfvensom Hvarje sammanskockning på gator och offentliga: platser. Der dylika bilda sig skola de i nödfall skingras. med va-, penmakt.o Manfinner af denna skarpa. ton, att regeringen hyst ganska allvarsamma farhågor för Tugnets störande. : Enligt en tele grafdepesch från Bern af den716 dennes hade Freiburgs regering den 15 låtit häkta kömmunalrådet Presset och 30 vid stadsförvaltningen anstälde personer,;för upproriska stämplingar. Såväl utiskantonen-somrstadenrådde för öfrigt vid. depeschensi.afsändande fullkomligt lugn. ITATIEN. Från Turin telegraferas den -F7 dennes: Uti denna dags session i deputeradekammaren förklarade grefve Cavour, att det af-re-. geringen afgifna presslagförslaget icke blifvit framkalladt i följd af någon påtryckning utifrån, men väl genom den -inländska pressens tygellöshet samt brottsliga anslag mot konungens lif. Goda och varaktiga allianser voro nödvändiga, och alliansen med Frankrike vore den fördelaktigaste, Ministeren gjorde. lagens antagande till kabinettsfråga. -Saviniq och Buffi talade för lagens antagande.n Italia del popolo hade blifvit seqvestrerad, derföre att den oftentliggjort ett bref från Mazzini till kejsar Napoleon. Uti Genua förspordes den 11 dennes en lindrig jordbäfning. Far : Uti Neapel blef den 7 dennes en fransman dödad af en neapolitansk marinofficer. Enligt underrättelser från Neapel af den 12 dennes skall fråga uppstått om sammandragande af-ett :truppläger uti -Gaöta. Grefven. 1 5 2 SE NS Era Nä RR AN Få 0 VE DYRA Pö Ca ng Sarng Feh oe Pena a EN na VAA