Aftonbladet – 16 april 1858, sida 2

ett dåraktigt förslösande af mina rikedomar skaffat medel till framgång i verlden. Jag borde fördraga detta som ett rättmätigt straff för min dårskap, men då han vågar förolämpa mig ända derhän att föra hit under mitt tak en föraktlig medtäflerska, så upprör sig min själ deremot, och jag således ännu eh gång i hvad ordalag jag bör presentera denna mrs Montressor för mina vänner. Innan hon slutat tala — och hvarje ord hördes tydligt och klart af de kringstående — hade föremålet för hennes vrede och förakt svimmat. Vanvettiga utropade hennes man, i det han med häftighet trängde sig igenom kretsen och fattade henne våldsamt om armen; jag kan ej längre tillåta denna galenskap. Gå genast till ditt rum. Mina damerp, tillade han, vid himmelen! Det fruntimmer, som af hennes förtal blifvit, som jag fruktar sårad till döds, är lika ren och oskyldig som — som den dygdigaste bland alla närvarande. Jag ansvarar med min heder, mitt lif för hennes ära.n Denna förklaring mottogs med ett sorl af ogillande af de närvarande damerna. Många funno sig sårade af jemförelsen. Midt under denna scen af oreda närmade sig öfverste Montressor; han såg sin fru sanslös, och fordrade förklaring öfver hvad som händt. Det har händt, svarade hans värd, att mrs Hastings förlorat förståndet. I sin ursinniga svartsjuka har hon framkastat de otroligaste. löjligaste och falskaste beskyllningar mot denna engel. Bekänn din förvillelse,, tillade han i lägre ton, såvida du vill hoppas min förlåtelse. Mabel; hvars handled ännu var omsluten af talarens hårda hand, hvarken tvekade eHer tillät sitt mod gifva vika för hans hotelser. Öfverste Montressor kan sjelf lätt haf