Aftonbladet – 14 april 1858, sida 3

och den som kaliade sig den ärevördige Dion Curling hade grå peruk och doktorshatt, och öfver ett par gröna glasögon framtittade ett par små gråa ögon med uttryck af hämmad munterhet. Hans följeslagare hade ett högst simpelt utseende — mera likt en hästprånglares i sorgdrägt än en gentlemans. Hvem har jag-den äran att se? frågade kyrkoherden mycket stelt. Jag finner, doktor Gore, att ni är något tveksam angående min person och orsaken till mitt besök, men detta bref från er vän mr Elton skall förklara allt. Presten läste igenom det två -gånger och ringde. . Bär dessa herrars saker i ett par af gästrummenn, sade han till betjenten, som full af nyfikenhet skyndat att infinna sig vid kallelsen. Ja, herr doktor., Och kom ihåg att jag icke är hemma för några. gäster. Nåväl, mr Wield, fortfor han leende, sedan betjenten gått, mr Elton hänvisar mig till er att få en förklaring öfver orsaken tilli ert besök vid Crowshall. Jag ber er förlåta, hr doktor, men detta namn duger icke här; jag är den ärevördige Dion Curling, om ni behagar. Jag skulle önskat att ni valt en annan förklädnad, anmärkte presten allvarsamt. Det är blott för ett par dagar,, svarade hans. gäst aktningsfullt, och jag hoppas säkert att ej genom mitt uppförande vanhelgaj den. Parker, tillade han, vänd -till sin följeslagare; kom väl ihåg, att ni är lika upp-; märksam på ert uppförande, medan ni är ii detta hus, som om ni vore i mitt eget. Jag vill icke höra af hvarken svärjande eller drickande, eller något prat med tjenstfolket. Ni förstår mig? Mannen svarade med en slug blinkning.