Aftonbladet – 14 april 1858, sida 3

fr: ntimmer, trädde upp ur grafven och strax derefter en annan med, en börda på sina axlar; I den säkra öfvertygelsen att likplundrarne skulle ställa sina steg till en af de två platser, der de fattat posto, höllo sig polismän: nen fullkomligt stilla, ända tills de först! nämda hunnit fram till koret, då månen med ens gick bakom ett moln, och de djupa skug? gorna, som kyrkans pelare kastade, blefvo så orediga och försänkte alltsammans i ett sådant mörker, att mr Wield under flera mit nuter ej kunde-se hvad som tilldrog sig. Då hörde öter ett knarrande ljud, derpå en rigel som hastigt sköts för en dörr; derpå blef allt fullkomligt tyst. i Den äldre af de båda männen lät höra en sakta hvissling. vid hvilket tecken Jim lät skenet af sin lykta falla inåt kyrkan, men ingen annan än de sjelfva var der synbar. Den hemlighetsfulla figuren i mörka kappan och likbäraren voro båda försvunna. Detta är trolleri, mumlade mr Wield med yttersta förvåning. Sakristian genomsöktes med största noggrannhet, äfvensom hvarenda vinkel och vrå i kyrkan, men intet spår af helgerånarne kunde upptäckas. 1 Lurad, sade mr Wield; komplett lurad! Fast beslutad att icke släppa någon möjlighet ur händerna, beslöt Wield, oaktadt sin följeslagares böner, att tillbringa hela natten i kyrkan i det hopp, att antingen det hemlighetsfulla besöket skulle förnyas, eller dagsljuset gifva honom någon förklaring huru de undkommit. För att göra honom rättvisa var det ganska sällan han på detta sätt lät narra sig. : Jag Kan väl tro att ni öfverger hela saken, sade Jim på återvägen till prestgården. Öfverger den! upprepade hans förman; xför ingen del. Nu är det mer än vanligtin