Aftonbladet – 12 april 1858, sida 2

det bref, som åter skänkt honom hopp och förtröstan, beskref Dick sina äfventyr ombord å Mary Owen, sin ankomst till: Sidney, resan till Melbourne, och framkomsten till HopeFarm. Då han kom till den del af brefvet, der Dick skildrar sin öfverraskning, när Georg Chason, hans länge förmodade fader, helsade honom såsom sir Walter Herbert,, syntes miss Atkins blifva häftigt upprörd, sammanknäppte sina händer, och med ett utrop: Min son! min son! sjönk hon afsvimmad ned på mattan. Hon fördes till sitt rum och en läkare blef genast efterskickad, men flera timmar förflöto, innan hon återhemtat sig nog att kunpa förklara orsaken till sin våldsamma rörelse. Hon förklarade då att hon var enka efter sir Walter Herbert, men då hon ej hade något bevis på sitt giftermål, hade hon bytt om namn efter sin makes död, från hvilken hon blifvit skild genom en slägtings stämplingar, hvilken blifvit hennes fiende, då hon afslagit hans frieri, För Marion var denna: händelse ett nytt ämne till glädje, ty hon älskade redän sin vän med hela ett barns kä.lek. Hon hade nu någon, som hon kunde meddela hvarje tanke, alla loford öfver hennes älskade, alla drömmar om framtiden — denna framtid föll af lycka och kärlek; de kunde nu gråta tillsammans och bedja Gud för hans snara och lyckliga återkomst. Ehuru högligen denna upptäckt öfverraskade mr Barnard, hindrade den honom dock ej att taga de mått och steg han ansåg nödvändiga, i händelse Bill Spuggins skulle lyckas rymma från Australien och återvända till England, der bedragaren visste att han skulle finna en frikostig köpare af papperen i Roderick Hastings. Bankirens första åtgärd var att skrifva tili kyrkoherden i Crowshall, doktor Gore, och bedja om ett intyg om dagen och de förhållanden under hvilka han emottog skrinet och beröfvades det. I stället för svar fick han några dagar se