Aftonbladet – 12 april 1858, sida 2

Efter skedd anmälan i polisen befanns, att bedragaren verkligen hos hr Wznerlund utsett och aflagt proviant, derå han erhållit den förevista räkningen, hvilken transaktion naturligtvis endast tillkommit för att göra historien, isynnerhet behofvet af penningar, så mycket troligare å mäklarekontoret, äfvensom det upplystes, att samme industririddare lördagen näst förut, eller den 27 sistl. Mars, ankommit till Bloms hötell, der han tagit logis under namnet A. Bomanv, uppgifvande sig vara sjökapten och ha sitt pass på landskansliet samt det af honom förda fartyg liggande i skärgården, dit han ankommit från Lissabon med saltlast, som här skulle försäljas. På tisdagsaftonen hade han hemkommit till hotellet strax efter kl. 8, således någon stund efter det han uppburit penningarne å mäklarekontoret, då hän haft mycket brådtom, begärt få veta sin skuld för logis m. m. och betalt densamma, föregifvande sig genast skola gå ombord å fartyget, som sades vara uppkommet till skeppsbron, men vid bortgåendet bemärkts ingå på restaurationen i samma hus åt Drottninggatan, hvarefter bedragaren alldeles försvunnit, utan att man oaktadt alla efterspaningar kunnat upptäcka något spår efter honom, hvadan han troligen redan samma afton lemnat staden. Då anledning förefinnes till den förmodan, att samme person för längre tid sedan på alldeles lika sätt å andra mäklarekontor härstädes tillnarrat sig större penningesummor, äfvensom denne illistige bedragare ej lärer underlåta att äfven hädanefter på samma vis å andra orter försöka sin lycka, torde ett signalement m. m. om honom böra meddelas för att spridas genom -tidningarne, till förekommande om möjligt af påhelsningar af denne föregifne kapten, hvars besök endast gå ut på att tillställa bedrägerier. Mannen, som är af medelmåttig längd, med mager kroppsbyggnad, mörklagdt, magert och aflångt ansigte samt mörkt, gråsprängdt hår och små polisonger, var klädd i mörkbrun öfverrock, blå byxor och luden mössa. Hans uttal liknade norrländska, äfvensom hans sätt att vara en vanlig tarflig skeppares, hvadan han troligen varit styrman eller skeppare, helst han visade sig välhemmastadd i allt hvad som rörer fartyg, sjöresor m. m. sådant. — Samma tidning meddelar följande landtbruksberättelse från Skaraborgs län, daterad den 1 April 1858: S Följderna af förra årets, i en stor del af provinsen ytterst ringa sädesskörd hafva under denna vinter hårdt tryckt denna ortens landtmän. Manhar haft ytterst litet att afyttra, och detta lilla har man dock måst. sälja till nedtryckta, ehuru ej absolut låga priser. Då kreaturspriserna ej uppgått till mera än hälften mot förlidet år, är det ej underligt om många haft stora penningebekymmer. — För nästan alla hafva följderna af den ringa foderskörden förorsakat ett än svårare bekymmer, ett bekymmer, som för en landtman är förskräckligare än allt annat, jag menar bekymret att icke kunna föda fram sina kreatur. Man kan få låna penningar, då man ej har dem. Man kan äfven få låna bröd, när det fattas; men då bristen på foder är allmän, finnes ingen hjelp. — Denna ortens landtmän, särdeles de mindre bemedlade, utsätta sig alltför ofta för detta bekymmer, emedan de äflas att framföda så många kreatur som möjligt; men förliden höst var afsättningen på kreatur så ringa, att det var något förlåtligt om man hellre underkastade sig obehaget att svälta fram sina kreatur än att skänka bort dem. Jag tror dock, att det äfven nu skulle gifvit mera vinst att taga det lilla som bjöds för kreaturen, än att genom svält förstöra dem, så att de ej på helt år kunna lemna någon tillfredsställande afkastning. Jag har nu framstält skuggsiderna af denna vinters landtmannaförhållanden. Vi hafva å andra sidan haft att glädja oss åt en särdeles blid vinter, en verklig välsignelse i denna skogfattiga bygd, och vi hafva nu alla skäl att vänta en tidig vår. Det börjar redan grönska på fälten och blåsippor samt snödroppar äro allmänt utslagna. Vi hafva under vintern saknat slädföre; men i dess ställe haft ett förträffligt vagnväglag. Alla landtmannaarbeten hafva medhunnits i god tid. En mängd körslor äro undangjorda. Vedbehofvet är hemma, stängselvirke uppklufvet och i ordning, gödseln utkörd till aflägsna fält. På ett och annat ställe ser man till och med grushögar vid landsvägarne, en omtanka, som visar att landtmannen haft mer än vanligt god tid; ty här på orten tänker sällan någon på sin väghållningsskyldighet oftare än länsmannen håller vägsyn; vägarne må nu vara huru usla som: helst. — Vintersädet, så väl råg som hvete, såg redan i höstas särdeles lofvande ut. Vintern har äfven varit ganska tjenlig, så att utsigten för blifvande skörd fortfarande är mycket god. Att yttra något om den blifvande skörden af vårsäd, innan denna ännu är sådd, gagnar väl föga; men så mycket kan man dock säga, att utsigten i detta hänseende är vida bättre i år, än förra året vid denna tid. Detta mitt omdöme grundar jag derpå, att i år all jord är höstplöjd, hvilket för vårsädens framgång är en hufvudsak ; att utsädet, som förra året var omoget och illa bergadt, i år är särdeles fullmoget och kärnfullt samt så torrt som om det vore torkadt i ria, hvilket ej är en ringa fördel, då man vet huru :mycket groningskraften ökas genom sädens torkring. De under förra sommaren sådda klöfvervallarne förstördes tilk en del af torkan, så att jag fruktar att nästa års: klöfverskörd blifver klen. — Om en eldsvåda i Göteborg, hvarvid tvenne menniskolif blifvit spilda, läses i Handelstidningen för den 6:te: I natt vid tolftiden tillkännagåfvo brandsignaler, att eld utbrutit, som befanns vara utif. dd. bhagaremästare H. Schutzs vid hörnet af Nygatan och Landsvägsgatan i Vestra Haga belägna hus, hvilken bygnad, som bestod af tvenne våningar jemte fronte-spis på vinden, midtpå huset, till större delen nedbrann; men eldens vidare spridande lyckades man: dock förhindra, hvarigenom denna numera tätt bebygda förstad skonades. från ödeläggelse. Beklagligtvis ha tvenne i huset boende personer under branden tillsatt lifvet, af hvilka den ena, ett äldre fruntimmer, en enkefru Richter, varit boende uti ett af frontespisrammen. Den andra har befunnits vara en sjuttonårig flicka vid namn Hybenette, dotter till mamsell A, E. Hybenette, hvilken sistnämda under: flykten från ett af frontespisrummen afbröt ena benet, hvadan hon jemte. tvenne andra i huset boende: personer, som äfyenledes blefvo skadade, måste intagas på allmänna sjukhuset, der således trenne genom. branden olycklige befinna sig. Huru elden uppkommit vet man väl ännu ej, men den lärer utbrutit på vinden vid ena gafveln och strax antändt trappan, hvarigenom all räddning på denna väg varit ,omöjlig, såväl för de i frontespisrummen som i an: dra våningen boende personer, hvilka senare äfvenledes. måste. flykta genom fönstren för att undgå lågorna, som med otrolig hastighet utbredt sig i huset. ..— En dylik olyckshändelse berättas af Nerikes Nya Allahanda: Den 26 Mars kl.:6 på aftonen inträffade en ohygglig eldsvåda på Norra Ekebergs mark, Hellefors soe—