fakulteten prof. H. G. Hultman, inom juridiska pra H. L. Rydin, ihom medicinska prof.-C. B: Mestertoi inom filosofiska prof. C. E. Zedritz; såsom medlem mar i Consistorium Minus: af juridiska fakultete prof. Rydin samt för öfrigt proft. C. W. Böttiger J, Fr. Hesse och Mesterton. N a — Vi ha från hr Robert v. Kremer mot tagit några artiklar rörande Språkfrågan så som fortsättning af den uppsats i ämnet, son haw förut till vårt blad insändt, och till el del såsom replik på de anmärkningar, son emot densamma blifvit gjorda af några för fattare i Svenska Tidningen. Då vi längr ned i bladet meddela den första af dessa ar tiklar, torde det nästan vara öfverflödigt at erinra, att vi dermed icke ikläda oss någor solidaritet med hr v. Kremers språkplaner ehuru vi anse hans uppsatser innehålla myc ket af intresse och gerna unna honom at komma till orda inför allmänheten i en sak för hvilken han visar sig så entusiastisk och åt hvilken han synbarligen egnat mycken ef tertanke. Då vi afslutat meddelandet af hi v. K:s artiklar, skola vi för egen del yttr några ord i ämnet. pe SEDEN — Följande humoristiska skildring af till ståndet i amerikanska vestern meddelas aj Svenska Republikanen i ett utdrag ur ett bref från en i lowa i Förenta Staterna bosat svensk: — — — Du begär att få veta åtskilligt, tillförlit: ligt, om vestern, och besynnerligen om den i avisor na så beprisade staden Davenport. — Du lycklige ost! som ännu i din afundsvärdaste okunnighet får rulla dig i vällustens stoft der nere i östern, i sjelfva Newyork!! Du kan ännu vara gentleman, med blanka stöflar och stove-pipe, och behöfver icke anropa förbigående om hjelp, för att draga dig ur de smutspölar, hvaruti du emellanåt fastnar på gatorna. — Du kan ännu gå, d. v. s. åka, (ack, jag minnes ännu den tid, då jag åkte!) för 5 cents, hvarje afton till vAcademy of Musio, till Niblos garden, till Bowery theatren, till ... till ... o. s. v., eller hvila dig i City Halls Park, vid bassinen, under kastaniernas vederqvickande skugga, m. m.; och vid all denna herrlighet är du nu utledsen, du lycklige! Du kan ännu sola dig i glansenaf Broadways bländande skönheter, hvilkas ansigten stråla afny skönhet för hvar dag; och du känner dig icke mera fängslad af hvarken skönhet eller konst, natur eller målningar? Till Mississippi; dit vill du, för att meta Bullhead och fånga sköldpaddor! — Jag blir perplext när jag tänker på, att äfven jag en gång var i den situation att kunna hysa dylika önskningar: ... O, ve mig! Jag är icke nu mera -lik en gentleman, än vår gamle gårdsdräng hemma. Mina stöflar se ut som om de nyss blifvit garfvade, och min hatt, såsomom jag begagnat den i kriget emot mormonerna. — Men hvad bekymrar allt det der dig? Du begriper ingenting, ... du anar ingenting, :.. du känner ingenting, annat än mättnad af ett komfortabelt och njutningsfullt lif, och lusten att erhålla en späckad börs, ett hem i vestern; — och allt det der vill du förskaffa dig i Davenport? — — Om jag ännu kunde bli förvånad öfver någonting, så skulle det i sanning vara öfver så djerfva förhoppningar. Men hvarför inte? I en så uppfinningsrik tid, och med ditt fina snille: kanske har du lyckats att förvandla vatten i vin, hvarmed jag minnes att du experimenterade förr i verlden? Med en dylik uppfinning skulle du göra den allra befängdaste lycka på ett ställe, der man, allt humbug till trots, ännu icke kommit längre än att förvandla vinet till vatten. — Du gode doktor! anförtro dig till mig, och jag skall föra dig hit på ryktets vingar, långt innan du ännu hunnit att köpa biljett på bangården. Men tänk inte på att doktorera på en plats, der man har patentmediciner på att väcka lik ur grafven,, — och det för allra billigäste pris. Hade jag inte så ondt om papper, så skulle jag, till din uppbyggelse, fortsätta denna min ingress; men jag vill i stället göra dig bekant med mitt ;nya hem, såsom du kallar det Du frågar, huru mitt hus ser ut. Af alla dina frågor är denna onekligen den benigaste att besvara. Här äro åtskilliga hus — stora hus, små hus och andra hus; men intet enda af dem lyder under min domvärjo och lär svårligen komma att göra det. Staden, som är ganska stor och har en befolkning af 17,000 själar (presterna kalla härvarande amerikanare och tyskar för själar, hvilken benämning ifven irländarne. erhålla vid instundande valtider) har en ganska vacker belägenhet vid Mississippi, midt emot Rock Island och staden af samma namn, samt är öfver hufvud så vacker som en stad, anlag:l på och nedanför en backe, kan vara. Grunden är lera, den ailraförträffligaste lera man kan önska sig, hvilket en hvar härvarande själ, som haft den olyckan att befinna sig utom hus i regnväder, kan intyga. Stadån har naturligtvis en styrelse — en demokratisk styrelse — som ålagt själarne att låta makadamisera stadens gator, och för detta ändamål upplånat en half million dollars åt dem, hvilket fröjdat de arma själarne alldeles obegripligt, i synnerhet dem som hafva stora skatter att betala — och det, påstå de, hafva de allesammans: Vi hafva här alldeles ieke brist på någonting, som vanl:gen plägar finnas i en stor stad, med undantag af penningar; men som vi icke rent af kunde undvara denna artikel, så hafva vi sjelfva gjort oss p-nningar, som vi kalla skinnplasters, och för hvilket påsitt tidningarne i närgränsande stater skälla på oss alldeles ursinnigt. Jag tycker likväl att vi snarare förtjente beröm derför, och jag har alldeles ingen hög tanke om sådane tidningsskrifvare. . Om också icke våra hoteller kunna jemföras med edra der nere i storlek och lyx, så öfverträffa dock våra krogar edra i antal; och det bär sig förträffligt derigenom, att krogvärdarne aldrig supa hemma hos sig sjelfve, men väl hos sina gran nar — Leben und leben lassen är här en fras, satt i system, n. b, så till vida. Tyskarne, som till antalet utgöra nära hälften af invånarne, äro ett lefnadsgladt folk, som förstå att roa sig af alla krafier och af all håg. De hafva en kyrra och fyra eller fem Aanssalonger, af hvilka sistnämda en är inredd till teater, och der hvarje vecka en ny pjes gifves. Ett teatersällskap var redan bildadt för två eller tre år sedan, en orkester, en sångkör o. s. V. De begge härvarande tyska tidningarne säga med en mun, att sällskapet gjort oerhörda framsteg,. Jag slog mig lös och gick dit häromdagen, då jag fick se en ganska rolig tragedi, hvilket har förledt mig till det beslutet att snart gå dit igen, Några små manquementsinträffade endast, såsom att en röfvare sjönk ned i flinthårda berget, just som han skulle skjuta ihjäl en mademoiselle,, hvarföre mamsellen, för att ändå dö, stack ihjäl sig med en hårnål, 0. s. v. Effekten stördes också något deraf att sufflören skr.k så förtvifladt. Ieke heller kan jag precist berömma musiken; men niåste dock medgifva att alla bjödo till. Vi hafva också en amerikansk teater, der resande komedianter emellanåt hänrycka publiken; men jag har ännu icke haft mod att gå a VT la garhiorRamer ole madt . Btringtnane