Aftonbladet – 9 april 1858, sida 2

täckten af guld uti svafvelhaltigtjern, hvilket han funnit i dalen Clowd, docki så ringa mängd, att det ej lönade arbetet. Det var kändt att en herde vid namn Macgregor brukade årligen sälja små qvantiteter guld till ju velerare, men man kunde aldrig upptäcka huru han förskaffade sig det. Allmänna meningen synes hafva varit, att det var vinsten af stölder och att han smält ned det, för att undkomma efterspaningar. Den högvördige W. B. Clarke, presti kolonien och geolog af stort värde, sökte, ehuru fruktlöst, 1849 att väcka sina bröder kolonisternas uppmärksamhet på guldtrakterna vid Bathurst. Sir Roderick Murchison hade dessförinnan, inför geografiska sällskapet i London, uppläst en berättelse, hvari han jemförde Nya Hollands östra bergskedja med Uralbergen, Två år senare skref han till geologiska sällskapet i Cornwall och anmodade det att skicka ut grufarbetare, som saknade förtjenst, som emigranter till Nya Syd-Wales att gräfva efter guld i hvad han kallade 4ustraliens Cordilleras, der han ansåg att den ädla metallen i öfverflöd skulle påträffas, j Underrättelsen om dessa företag nådde slutligen Sidney och Adelaide. Många personer sökte och funno prof på guld, som de lemnade till sir Roderick, hvilken tillskref lord Grey, dåvarande rminjster för kolonierna, i ämnet; denne egensinnige ädling nedlät sig emellertid aldrig att svara härpå. Samma år infann sig en mr Smith, anstäld vid jernverken nära Berrima, hos mr Deas Thomson, kolonialsekreterare, och förevisade en guldklimp, inbäddad i qvartz, som han sade sig hafva funnit, och erbjöd sig att upptäcka stället för det billiga priset af åtta hundra pund. Saken hänsköts till guvernören, som förklarade att om mr Smith ville förtro sig till styrelsens liberalitet, kunde han