Aftonbladet – 8 april 1858, sida 2

När vi dervid, erkännande nödvändigheten. att upphäfva klassfördelningen Och demedelbara elektorsvalen, äfven påyrkade att de vals berättigade, som förut haft. rättighet ätt välja efter personlighetsprindipen , måtte få bibehålla denna rätt, och äfven de nu tillkomna valmännen fårkomma i-åtnjutande af samma förmån, 8å möttes: vi till en början med beskyllningar för skörtsynt och trång partiuppfattning, — oblyga osanningar,, under åberopande af Svenska Tidningens så kallade fallkomligt grundlagsenliga tolkning af den nya grundlagstexten. Men snart ändrade sig tonen, och våra motståndare erkände först, att lagtexten icke lade något hinder i vägen för — tillämpningen .. af-: -personlighetsprincipen, som likväl ansågs icke hafva ringaste sannolikhet att nu gå igenomp, hvarföre dess ifrågasättande ansågs. vara. ett foster af drömmari följd af osunda vätskor; och rett bevis att: Aftonbladet helt fromsitnnadt gick ett gifvet nederlag till mötes,. Nu har man likväl ändtligenkommit-derhäny att Svenska Tidningen sjelf verkligen ifrågasätter derna föraktade och fördörmda :personlighetsprincip såsom det ena af de :alternativer; mellan hvilka man har att välja; och hvad mera är; hon :erkänner till och med, såsom ofvan nämdes,! uttryckligen att denna personlighetsprincip inmebär en ädel och renvuppfattning af mens niskovärdety, då hön deremot å andra sidan lika öppet förklarar sin egen röstprincip vara grundad på en sorglig mätare af det medborgerliga värdet. Icke desto mindre förordar och påyrkar hon I ännw-denna sorgliga mätare, och det på följande skäl: 1) Erkännandet och tillämpningen af den I ädla och rena personlighetsprincipen skulle vara ett lunkentussteg; och ett sådant ogillades ien föregående artikel, emedan det skulle strida alltför mycket emot. den. lugna besinIning, som blifvit ådagalagd under de 49 år som förfötit sedan vårt nyd statsskick infördes, och till följd af hvilken vi ännu stå qvar med våra fyra riksstånd, oaktadt konstitutionsjutskottet i sitt iemörial den 24 Mars 1810 förklarade, att erfarenheten bekräftat att der lagstiftande maktens--nuvarande -fördelning ) fyra stånd, med särskilta korporationsrättigheter och deruppå grundade anspråk, synes egen ligen vara gjord. blott för, bevakandet. och. bibehållandet af särskilta intressen; och att-den således så mycket som möjligt tyckes aflägsni den: förening till gemensamt nyttiga ändamål. som bör vara afsigten med all godlagstiftning. Vore det då-någon stor olycka, on vi med ett halft årNundrådes ytterligare erfarenhet i detta hänseende öfvergåfve det slag: lugna besinning,, som hotar att föreviga denna olyckliga fördelning; hvilken. blott bevakar ock bibehåller? särskilta intressen? Vorc det så oklokt, att efter. så många, långa och tills största-delen: fruktlösav arbeten. och: sträfvänden för att komma något framåt i detta hänseende, nu omsider taga ett steg, son kunde påmärkbart sätt. närma oss en förening tillgermensamt nyttiga ändåmåly? Svens ska Tidningen Har vid flerå tillfällen, då hon rört sig de allmänna resonnementernas område, erkänt ståndssplittringensolyckor: hvarföre då nu visa motvilja för ettsteg, som ändtligen. kan, åtminstone. inom städerna, leda till en mera :sann medborgerlig ända och en lifligare håg att verka för allmänt bästa? Ser icke förebärandet af en sådan farhåga vid sidan af. klandret öfver ståndsfördelningen ut nästan såsom de obotfärdigas förhin: der? Må Svenska Tidningen, som. icke ryggar tillbaka för att påyrka verkliga framsteg i några rent-ekonömiska eller lökala frågor, icke förneka, att äfven i fråga om menniskans anspråk att blifva erkänd såsom berättigad medbörgare bör ett steg tagas, son; verkligen leder till en ädel och ren uppfattning af menniskovärdet. . Det .nu ifrågasatta steget är sannerligen icke något lunkentussteg; det itrymmer full medborgarerätt:endåst åt en cringa del af! städernas invånare och bibehåller denna fulla medborgaferätt å! en annan ringa del af städsinvånare, hvilke hittills innehaft densamma. Hvarföre beröfva små-borgare rätten. att såsom, hittills. gälla för en hel person? Hvarförå vilja upphöja egarc af stora hus till någonting merän menniskor? 2) Detta steg vore klumpigt och skulle gå ut öfver det mål; Kvartill. man nu vill komma; :och hvilket är en sansad frihets.utveckling: Besynnerliga villfarelse! Innebär erkännandet och tillämpningen af .pen ädel och ren uppfattning af menniskovärdet,!något klumpigt? Går: det utom dem-sansade frihetens utveckling? Skulle deiv krassa, materialistiska dyrkan åf penningen, dennc sorglige mätare, vara motsatsen af. klumpighet? Ar det i Svenska Tidningens ögon en :sanslös fribet att låta den ädla och rena uppfattningen af. menniskovärdet tillämpas 2.0 Vicsbefara, att.just de, som. vilja se medborgarevärdet nedtyngdt eller uppvägdt med guld, äro utsatta för att, gå med verkligt klumpiga-steg, och att de, som icke grundå sina:rdlägstiftningsåsigteri! på: .en -ädeh och ren uppfattning -af -menhiskovärdet; hängifva sig åt en verkligen. sanslös frihet; den irhvil ken mai: tillmäter sig: sjelf rättigheten och makten att stifta lagar för, andra, med ett ord — friheten att: förtrycka: 3) I Frankrike äro 9-millioner valmän efter personlighetsprincipen lika. många leksaker i maktens. chand.. För: huri dänge? Ochoa hvad skäl? Ärdet säkert att ide skulle upphöra: att: vara leksaker! om de finge rösträtt efter; tiksdalertal? Attifota en bevisning för vår lagstiftning på något så extraordinärt-som det nuvarande; tillståndet i Frankrike, med