Bestyrelsen. går äfven i författning om boningsrums an skaffande för dem, som före den 4 Juli derom anmäla sig hos Bestytelsen, hvarefter, vid ankomsten till ståden, underrättelse om rummen erhålles i Bestyrelsens Byrå. Alla bref, som till. mötet ingändas, böra adresseras på Jönköping till Bestyrelsen för Åttonde Allmänna Svenska Landtbruksmötet: Jönköping den 30 Mars 1858. E. W. Nordenfelt. A. Faze. B. De Mare. H. Key. C. O. Brorström. G. PF. Asker. Carl v. Otter. H. Broberg. H. M. Rahmn. E. Killander. R. Frick.A. J. Byden. Frågor, framställda till öfverläggningsämnen vid Åttonde Allmänna Svenska Landtbruksmötet i Jönköping, den 13—17 Juli 1858. Allmänna Ämnen. 4. Då erfarenheten alltmera ådagalägger de fördelar, som Kemiens användande på åkerbruket för detsamma medför, så frågas: vore det ej önskligt om anslag af allmänna medel kunde beredas för inrättandet af flera Agrikultur-Kemiska försökstationer, utom den, som Vid Köngl. Landtbruksakademiens experimentalfält kommer att: organiseras, och att.dylika stationer inrättades till en början vid våra landtbruksinstituter, hvarest i alla fall lärare i Åkerbrukskemi måste finnas? 9; Då Sverige; i afseende på frambringandet af jordbrukets produkter, numera är underkastadt fri täflan med alla andra länder, och då vårt land, för att kunna bestå i denha strid, måste tillegna sig deförbältringar i redskap och machinerier, som sätta det i stånd att, med minsta möjliga arbete, frambringa största möjliga produkt, — så frågas: hvilka åtgärder böra vidtagas för att så hastigt som möjligt ej allenast sprida kunskapen om dessa förbättrade redskap och macHiner, utan ock underlätta införandet af deras praktiska användande i vårt jordbruk? 3. Nästan i alla civiliserade länder har man infört prisbelöningar och premier, såsom eu af de verksammaste medlen till joräbrukets befrämjande; — hvilka ärö vilkoren för dessa prisbelöningars ändamålsenliga användande, och huru böra de ordnas, på det att deras verksamhet må blifva så stor som möjligt? 4. Hvilka åtgärder kunna från Statens sida anses erforderliga för befrämjande af Svenska spannimålshandeln, så inom landet, som på utrikes orter? 5. Då spridandet af kunskaper i en förbättrad -landthushållning i flera hänseenden utgör föremålet för Statens lillgörande, så frågas: om ej utgifvandet af populära skrifter för landtbruket och dess binäringar, hvilka kunde till hvarje socken utdelas, vore förtjent af att med allmänna medel understödjas och genom vederbörande auktoriteter ombesörjas ? 1 : 6. Vore det: ej önskligt, att de för landets bättre odling så vigtiga laga skiftena ännu mera underlättades, än som hittills varit händelsen, samt att särskilta ägodelningsättsdomare tillförordnades inom hvarje län; att handlägga mål rörande skiftesförrättningar ? 7. Hafva de föreskrifter angående undervisningen vid rikets lägre Landtbruksskolor, hvjlka innefattas uti Kongl. Maj:ts nådiga reglemente den 14 Januari 1841, vid tillämpningen, visat sig fallt motsvara ändamålet, elleräro förändringar derutinnamn önskvärda ? 8. Hvilken erfarenhet har man vunnit rörande Vattenuppfordringsyverk för större ägovidders befriande från öfversvämning eller eljest skädliga vatensamlingar ? 9. Huru böra mangårdshus och ladugårdar vid mindre, hemmansdelar .och jordtorp vara inrättade, för att med nödigt utrymme förena beyqvämlighet och värme, under iakttagande tillika utaf besparing så väl af byggnadsmatefialier, som bränsle, och huru skall: kunskapen om ändamålsenliga. landtmannabyggnader bäst kunna spridas och deras införande befrämjas? 10. Då åsigterna änhu torde vara delade rörandelämpligaste flyttningstiden för tjenstefolk , så frågas: om viss flyttningstid bör yara stadgad och hvilken, i sådant fall, är för landsbygden tjenligast? uu, Åkerbruks-Sektionen, 41.. Då det, med afstende på våra nu allmännast rådande landtbruksförhällanden ; torde blifva af största vigt, att jorden beredes en öfvervägande, ersättning för de grödor den lemnar; så frågas: huru bör detta ändamälsenligast åstadkommas, och hvad erfarenhåt har manci detta hänseende: numera. Vbnnit om-användbarheten i Vvårtsland af. bigödningsämnen? 49. Då under, de sista åren en stor mängd bigödningsmedel, särdeles Guåno, blifvit impörterade och för jordbruket begagnadejså frågas: har detta begagnånde hufvudsakligeri (afsett produktion, af. säd samt andra säljbara växter, eller bar det mora afselt produktion af foder; och hvilken är den erfarenhet, som man vunnit rörande före trädet: al: derasanvändärnide antingen till -foderproduktion eller för frambringahdet af.säd? f 43. Huru skall den fasta och flytande latrinspillningen behandlas, för att med ringa kostnad befrias från sin elaka lukt, och, med bibehållande af sit natutliga gödselvärde, förvandlas till lättbandterliga: gödningsämnen ? 414. Hvilket sätt aut. tillvarataga och tillgodogöra, den flylande Jadugårdsspillningen bör i allmänhet tillerkännas företrädet? 4 45. Hvad.är orsaken till det ringå begagnandetaf kalk och mergel för åkerbrukets -behof, äfven i de orter der tillgången på dessa ämnen är ymnig och kostnaderna för deras användande obetydliga? 16. Huruledes skall den odlade jordens fullständiga grunddikning i möjligaste mån, hos oss främjas 2. ; Kunna, med. hänsigt till. enj inom Syerige i allmänhet ringare nederbörd, och då en Stor del af vårvattnet, utan att draga sig ner i jorden, -börtrinner i öppna dikon och bäckar under det jorden är frusen, ; de från andra länder Hemtade grundsatser för grunddikning modifieras till. minskande af. anläggningskostnaden ? och hvad erfarenhet har man, i detta eHer andra afseenden, i sednare tider yuterligare vunnit rörande jordens grunddikning samt hvad dermed:eger sammahang?: 13; 47.. Hvad. erfarenhet eger man om beskaffenheten af här i landet skördadt klöfverfrö eller annat gräsfrö i jemförelse med det söm utifrån köpes?-och månne detej förtjenadecatt, allmännare: än; nu;sker, taga frö af egna kli Jskönnr, vare.,sig till.sådd för eget behof-ellevtill:afsalu? i 1; 48.HvOKA medel har erfarenheten visat vara de tjenligaste föratt; wid saknad af: riot, imöjligastermålto: förokonimaiolägenhåterna. af regnig väderlek för den afbergade säden? och -bar: erfarenheten på andra ställen bekräftat, ändamälsenligheten af de i Westmanland med framfn gjorda försbk wit, ull skydd mot förskämning, samla lenafskurnal säden ute på fikern i:smärre; ehkelisenimanshuta fstackar. 2, . . 1 49. Under hvilka förhållanden förtjena ,oxar och under nvifkå förhällanden förtjena hästar; såsom dragaro, före frido vid Jandbruket? ;