skrifvet, skall vara skyldigt att, med befrielse rån vapenöfning i fredstid, när rikets försvar let påkallar, tjenstgöra vid K. M:ts flotta från ch med året efter fylda 21 år till och med iret då 31 år fylles, dels att till legokarlar nå kunna få antagas äfven de som tillhöra l irets femte beväringsklass, men ingen legosarl godkännas vid högre ålder än 34 år, el!er derest han förut varit anstäld i krigstjenst intill fylda 37 år. Rikets ständer hafva likväl funnit sig för-) hindrade att bifalla förra delen af nämde kgl.). proposition, emedan den allmänna meningen land allmogen, fortfarande förmenas vara len, att deras söner först böra hafva undangjort den föreskrifna vapenöfningen innan de ingå äktenskap eller nedsätta sig i eget hem eller antaga stadigare sysselsättning, hvilket au ofta eger rum redan vid 21-:år; hvarföratan den föreslagna framflyttningen till fylda 20 år skulle medföra denföljd, att femte beväringsklassen skulle komma att i sig upptaga redan flera bosatta personer, hvilka efter apphådd 25 års. ålder erhållit vigtiga medorgerliga uppdrag. Deremot hafva rikets ständer trott sig finna en utväg attförena det af KK. M:tafsedda ändamål, anskaffandet. af vapenfört manskap för krigstjenst, med nu gällande stadganden om vapenöfningarnes utzörande i fredstid, genom eh förändring il nom. af 11 beväringslagen att till K. M:t Sfverlemnas : Att i krigstid uppbåda antingen alla beväringsklasserna eller (utan iakttagande af:.den au stadgade ordning att första klassen först uppbådas) den eller de klasser, K. M:t pröfvar nödigt, vare sig från hela riket: eller enJast från vissa, ländsorter utan afseende på, huruvida eller huru stor del :af beväringen inom rikets öfriga delar kallas till vapen. Beträffande åter den föreslagna inskränkningeni ålder för legokarl hafva rikets ständer väl på ofvan anförda skäl funnit sig: icke kunna godkänna K.: Mits förslag, att sådan legokarl tages inom femte beväringsklassen; men: deremot bifallit, att sådan karl må för landtbeväringen tagas endast bland de medborgare, som äro mellan 25 och 34 års ålder samt äfven emellan 34och 37 år, så framt dessa senare varit i krigstjenst och således deruti ega en redan förvärfvad öfning.n I afseende på beväringspligten för sjöfolk af handelsflottan, hafva rikets ständer deremot ansett åldern för legokarlen kunna utsträckas till 40 år, i enlighet hvarmed rikets ständer beslutit en förändrad lydelse af 86 beväringslagen. 2. Angående ändring i lagstiftningen rörande jordafsöndring. Rikets ständer hafva i detta hänseende beslutit upphäfvandet ej mindre. af de rörande jordafsöndringar, under full eganderätt, i förordningarne den: 13 Juli 1853 och den 20 Juli 1855 meddelade föreskrifter, att för sådana afsöndringar erfordras besutenhet; än ock af stadgandet i kongl. kungörelsen. den 20 Nov. 1829, attafsöndringar på viss tid af högst 30 år icke må ega rum af lägenhet med ett halft tunnlands vidd,-så framt dessa äro belägna mer än en half mil från städer eller köpingar; äfvensom det orilkorliga förbudet i köngl. kungörelsen den 14 Nov. 1829 att till jordafsöndring under full egande rätt må användas odalåker eller äng; hvaremot rikets ständer, med återupplifvande i öfrigt af 2 kap. i kongl. förordningen den 19 Dec. 1827 med de deruti genom kongl. kungörelserna den 14 Nov. 1829 och den 29 Jan. 1831 skedda förändringar, ansett förordningens 3:S böra erhålla följande förändrade lydelse: Lägenhet, som från hemman för alltid under full eganderätt afsöndras efter hvad i 1 tillåtit är, skall i Gefleborgs, Westernorrlands, Jemtlands, Westerbottens och Norrb ttens län innehålla minst 3 (nu 6) samt i öfriga delar af riket minst 2 (nu 4) tunland jord. Sådan lägenhet skall till sina gränser noga bestämmas i en enda formlig, till afhägnad beqväm, samt från hemmanets: egen åbygnad afskiljd lott; och må dylik afsöndringieke ske af odalåker, eller äng, derest icke styrkes, att till hemmanet eller hemmansde;en hvarifrån lägenhet. skall skiljas, endast odalegor lyda, eller den ifrågavarande lägenheten ligger afskiljd från hemmanets eller hemmansdelens öfriga. odalegor och befinnes i öfrigt vara till afsöndräng tjenig. ; Under besittning på lifstid eller på viss tid; som dock ej får sträcka sig öfver 50 år, må jemväl upplåtas minst ett halft tunnland —7 7 Anm. Beklagligen hafva rikets: ständer el: ler rättare sagdt adeln och: presteståndet, understödde af högl. lagutskottets konservativa ledamöter, hindrat antagandet af ex förändrad lagstiftning jemväl. rörande, hemmansklyfning, ehuru frågan härvid endast vändt sig ikring en underdånig anhållan hos K. M:t om. upphäfvande af k. förordningen den 13 Juli 1853 och k. kungörelsen den 20 Juli,;1855: jemväl i de delar, som afse hemmansklyfningen. Som bekant. är har ,antagandet åf-1853 års författning, i ändamål att hindra bemmansklyfningen, antagit ett visst hemmantal: (olika på olika orter) såsomv det minsta -hvarunder klyfning, utan, föregående-undersökning, ej får ske samt stadgat, att om sådan klyfning ändock sker genom köp, skifte eller gåfva, lagfart ej får beviljas och egaren ej för hemmansdelen skattskrifvas;. hvarförutan förre innehafvaren emellertid skall ansvara för hemmanets utskylder; och slutligen att derest genom laga kraftegande beslut blifvit förklaradt att klyfningen ej må tillåtas, köpet, skiftet eller gåfvan skall gå åter. , Genom denna olycksaliga författning har mera trassel och skada uppkommit än oss veterligen genom någon annan styrelseåtgärd i senare tider. Det var också nära, att den Palmstjernska ministerer, hvars foster den var, vid 1854 års-riksdag blifvit stäld under riksrätt för densamma, enär den uppenbarligen innefattar ett. ingrepp i allmän civillåg och således, om än förevändningen för dess utfärdande må kunna uppletas uti en 13 år förut från rikets ständer aflåten underdånig skrifvelse, likväl icke lagligen bort utfärdas i den form som skett. Då likväl denna fråga nu åter i sin helhet blifver föremål för regeringens pröfning, hop: