Aftonbladet – 31 mars 1858, sida 2

Voro de af vigt? frågade magistratspersonen, De rörde min härkomst, svarade ynglingen. Och ett skönt gods såväl som en hög titel, tillade William Giles. Var vid godt mod, sir Walter; mn far och jag vilja gerna sälja hvarje tunnland jord för att se er insatt i edra lagliga rättigheter. Ehuru det gått oss väl här på många sätt, vet jag nog att den gamle längtar efter Crowshalls gröna fält igen, och mor säger ofta, att hennes ben ej skola finna ro annat än i den kyrkogård, der hennes fränder och grannar förut hvila.n Gentlemen, sade Dick, då de kommo nära gården; det lilla jag sett af lifvet, har öfvertygat mig att sanningen hvarken behöfver förställa sig eller taga några försigtighetsmått; den har ingenting att dölja. Jag föreslår derföre mr Wood och dem han behagar utvälja till vittnen att ensamme fortsätta vägen fram och förhöra, såväl Martha, den anklagades syster, som Crump, fårherden. Jag och min vän skola stanna här med de öfriga. Nej, svarade mr Wood, det ligger, så mycken uppriktighet i hvarje ord ni yttrar, att jag är säker att detta försigtighetsmått är öfverflödigt. Jag kan lita på er. Er närvaro kan dessutom vara mig till nytta. Allt hvad jag fordrar, tillade han, är att ingen talar förrän jag gifvit mitt tillstånd, Alla lofvade det och efter några minuter inkommo de i det rymliga köket, der Martha och tjenarne VOro sysselsatta med hushållsestyr. ; Hvar är Georg ?, frågade den förra och blickade oroligt emot de inträdande. Ingen svarade. Någonting har händt! utropade hon. Ack, jag anade, det. Dickp, tillade hon, i det hon hopknäppte sina händer, säg mig hvad det