— K. M:t har, under den 13 innevarande nånad, förordnat f. d. tillförordnade läraren rid skogsinstitutet: A. J. L. Berndes att tillsridare vara öfverjägare i Westmanlands län. — Sedan Kongl. Maj:t, under den 23 Norember 1856, beviljat Storsjö kapellboer inom provinp JHerjeålalen, i anseende till missvext, ett räntett undsättningslån, stort 1200 rdr rmt, att återbealås med hälften vid hvarje af de innevarande år samt år 1859 inträffande uppbördsstämmor, så har K.M:t den 5 sistl.: Mars, med anledning af landsvöfdingeembetets i Jemtlands län gjorda hemställan samt i betraktande af det upplysta förhållande, att arbetsförtjenst för de behöfvande inom nämde ort för närvarande saknas, funnit godt at:, på sätt landsöfdingeembetet föreslagit, medgifva Storsjö kapellboer anstånd med återbetalningen af ifrågavarande. lån sålunda, att hälften deraf får erläggas vid hvarlera af de åren 1859 och 1860 inträffande uppbördsstämmor. — TIanledning af öfverdirektörens vid landtmäteriet hos Kongl. Maj:t gjorda hemställan att, med afseende å angelägenheten deraf att statsbidrag ansloges för undervisning af landtmäterielever, i sådant indamål måtte beviljas det för innevarande år för denna undervisnings meddelande af dertill ifrågakomne lärare begärda belopp af 2300 rår rmt, eller ock att, om bifall härtill icke kunde erhållas, staten åtminstone måtte godtgöra en del af nämde belopp, så att eleverne kunde undgå att sjelfve vidkännas större kostnad än som högst motsvarar hvad förra årets elever erlagt, nemligen 155 rdr rmt hvardera, har K. M:t under den 12 nästlidne Februari funnit godt denna hemställan i så måtto bifalla, att, i likhet med hvad under den 11 November 1856 förordnats, å besparingarne på riksstatens sjette hufvudtitels anslag för jordbruket, handeln och näringarne, ytterligare må anordnas ett belopp af 1500 rdr rmt, att, såsom bidrag för ett år till bestridande af kostnaden för landtmäterielevers undervisning, ställas till öfverdirektörens vid landtmäteriet disposition mot behörig redovisningsskyldighet. — I anledning af en utaf åtskilliga chefer för de till flottans Karlskrona station hörande båtsmanskompanier gemensamt gjord anhållan att, från nnevarande års början räknadt, undfå en mot senast faststälda förhöjning i skjutslegan svarande till;kning uti den godtgörelse för kostnaderna vid tjensteresor inom kompaniernas stånd, som sökanderne hittills beståtts, har K. M:t, under den 13 innevarande månad, förevarande framställning i så måtto bifallit, att skjutsersättningen för båtsmanskompanicheferna vid tjensteresor inom kompaniernas stånd blifvit, med förhöjning från senast faststälda belopp af ungefär tjugofem procent, bestämd: för cheferna vid de 6 Blekingska kompanierna hvardera till rmt rdr 60; dito vid de 3:ne Södra Möre dito dito 100; för de 2:ne cheferna för 1:a och 2:a Gotlands samt l:a och 2:a Ölands kompanier, hvardera 180; för cheferna för 1:a Södra Roslags, Smålands och Westergötlands, dito dito 110; för cheferna för 1:a Norrlands l:a, 1:a och 2:a Norra Roslags, 2:a Södra Roslags, 1:a och 2:a Södermanlands, Östergötlands, Tjusts, 1:a och 2:a Hallands samt 1:a och 2:a Bohus kompanier, hvardera 140; för cheferna vid 1:a Norrlands 2:a, 2:a Norrlands 1:a och 2:a, hvardera 180, att från och med innevarande års början beräknas och af det till dylika utgifter afsedda anslag utgå. — Enligt ankommet telegramm anlände korvetten Najaden till Cadix den 22 dennes. Allt väl ombord. — Man läser i Norrlands-Posten: Försök efter Bessemerska metoden äro nu gjorda vid Edsken äfven med Dannemoramalm, hvilka försök lära hafva lemnat alldeles oförväntädt goda resultater. Arbetet derstädes fortgår nu med tre ugnar och en fjerde blir snart färdig. En stor mängd af Sverges vetenskapliga bergsmän hafva under flera veckor uppebållit sig på stället och öfvertygat sig om metodens förträfflighet, som äfven dokumenterat sig i stålets mångfaldiga användbarhet. — Svenska Republikanen meddelar, att hr C. J. Sundell blifvit tillförordnad svensk-norsk vice konsul i Chicago i Förenta Staterna i stället för hr. G. Unonius. — Sedan handelshusen Lovån komp. och Otto Lundholm komp:s borgenärer återtagit yrkandet om deras försättande i cessionstillstånd, har rådhusrätten i dag förklarat att bemälde handelshus cessionstillstånd upphört, hvarföre de åter upptagit sina affärer. — Typografiska föreningen firar påskdagen sin tolfte högtidsdag å stora börssalen. — Göteborgs sparbanks. direktion har beslutat höja räntan å insättningarne i sparbanken från 4Y, till 3 procent. — Skånska tidningarne med dagens post meddela ett notabelt dödsfall. Den genom sin lärdom och författareverksamhet ej mindre än genom sina beständiga tvister med Lunds konsistorium bekante kyrkoherden i V. Karup af Lunds stift prof. C. E. Eberstein har den 16 dennes aflidit efter en längre sjukdom. Öresundsposten yttrar om den aflidne: Professor Ebersteins bana är så väl bekant i Sverge. att vi ej torde behöfva rekapitulera den. Han blef ett offer för sitt häftiga och stridiga lynne, som invecklade honom i en hop rättegångar, hvilka gjorde att han slutligen ej hann sysselsätta sig med annat än sjelfförsvar, helst sedan domkapitlet afsatt honom, ehuru på olagligt sätt. Genom det ständiga krigstillstånd, hvari han lefde, blef han förbigången af vår tids bildning, och till sist stöd han ej blott absolutistisk i sina politiska åsigter, utan äfven som en terroristisk statskyrklig, hatande allt hvad nyare tidens kyrkliga rörelser bära i sitt sköte. Döden gjorde i ett behagligt ögonblick slut på den kämpandes strider. Professor Eberstein var en rikt begåfvad natur, tillhörande det slags snillen, som ega mera fantasi och qvickhet än djup. Tegner var hans ideal som skald. Sjelf idkade E. med framgång skaldekonsten, och mången liten blomma från denna mark skall alltid fröjda vandråren i poesiens blomstergårdar. Denna fantasiens lifaktighet bibehöll E.i det längsta; först på de allrasista åren hade sångens genius lemnat honom, och hans skaldeförsök blefvo detföre onjutbara. Biskop Faxes och hans kollegers jommerlighet och intriger har E. vid flera tillfällen lika obarmhertigt som dräpande qvickt persiflerat. Med mycket umgängesvett, der ej hans häftiga lynne öfverväldigade honom, var E. en särdeles artig