Aftonbladet – 24 mars 1858, sida 2

LICISTe SN ks Den spänning, som egt rum mellan staterna på ömse sidor om Kanalen till följd af de efter mordförsöket gjorda framställningarne från det ena landet och det sätt, hvarpå dessa blifvit upptagna och bemötta i det andra, synes, att sluta af de i går ingångna telegrafdepescherna, under de senare dagarne snarare ha tillän aftagit. Såsom läsaren funnit af depescherna, fäster man mycken, måhända öfverdrifven vigt vid hr Persignys afgång från ambassadörsposten i London och anser den komma att hafva ett menligt inflytande på den fransk-engelska alliansen. Det måste under sådana omständigheter vara af intresse att aktgifva på hvad som senast förelupit i den diskussion, som angående den egentligen omtvistade frågan blifvit öppnad mellan de båda ländernas offentliga press. Enligt hvad våra läsare hafva sig bekant, utkom för några dagar sedan i Paris en broschyr, ?Napoleon III och England?, hvilken väl på titelbladet har hr de lå Gueronnitres namn såsom författare, men dock allmänt anses vara, om icke skrifven, åtminstone inspi rerad af Louis Napoleon sjelf. Innehållet af denna skrift angifves bäst genom den sammanfattning deraf, som förekom i början af en af de artiklar 7imes riktat emot densamma. Betitande sig, säger Times, om mycken måtta i tonen, om höflighet och undseende i uttrycken, och sorgfilligt undvikande hvarje ord, som kunde såra vår nationalkänsla, har denna skrift grundade anspråk på samma måtta och böflighet från vårsida, medan man på samma gång påminner oss om huru allvarsam ställningen måste vara, då hon föranleder en granne, vän och bundsförvandt att rikta en med så stor försigtighet och sjelfförnekelse affattadt uppmaning till engelska folket... Skriften medgifver fristadsrättens helgd, men ski jer mellan denna och den tillflyktsort, som beredes lönmördare. Han åberopar rättegången mot Peltier, för att visa, att England, ti och med under en löslig vapenhvila, erkänd förste konsulns rätt att blifva skyddad mo brandoch smädeskrifter. Han ställer ing bestämda fordringar till oss, men uttalar doc den åsigten, att, i Frankrikes tanke, våra lagar icke äro tillräckligt verksamma, och vän tar af engelska regeringens redliga vilja, a hon skall tillfredsställa rättvisans, sedlighetens, samhällets och folkrättens intresser Mot den skrift, hvars innehåll 7imes sålunda angifver, har denna tidning riktat trenne särskilda artiklar, den första mycket lugn och foglig, de tvenne senare deremot anslående en ganska skarp ton. Det stora city-bladet, verldsbekant för sin förmåga att återspegla den rådande meningen för dagen hos engelska folket, tyckes skärpa sitt språk i samma mån som jäsningen och förbittringen hunnit gripa kring sig i landet, och det går sälunda 1 sin tredje artikel så långt, att det liknar Louis Nopoleons stillning vid kejsar Tiberii, och säger oförbehållsamt, att det i Frankrike nu organiserade regeringssystemet är fullt af vådor såväl för kejsaren sjelf som för lugnet och ordningen i Europa. Äfven tidningen Hconomist upptager i en ganska märklig artikel till skärskådande de anspråk, som uti den ifrågavarande broschyren blifvit från franska sidan framstälda. Häållen i en lugn och värdig ton, ger denna artikel en klar öfverblick af den egentliga tvistefrågan och den uppfattning af densamma, som gör sig gällande på hvardera sidan af Kanalen. Efter en inledning, deri tidningen i likhet med Times, vitsordar den hofsamma tonen i la Gueronnieres skrift och förklarar densamma följaktligen böra på samma sätt bemötas, fullföljer Economist sålunda: Vi förklara alltså, att i den framställning, som nyligen blifvit gjord å franske kesarens vägnar, äro tvenne hufvudpunkter helt och hållet förbisedda; för det första, att den bevisning, densamma innehåller, ådagalägger nödvändigheten af en fullständig revolution i Englands lagstiftning, såvida den ådagalägger nödvändigheten af någon förändring alls; och vidare, att förtrytelsen i England härrörde icke alldeles så mycket af grefve Walewskis depesch, betraktad i och för sig, som icke fastmera af de åtföljande småomständigbeter, EREREREROTRSSRADERSVNTN SLAS ARRNEUAAS TERRAN RDAA T?2t3-0E