varvar oUlåning med omsättningsrätt: Utestående, enligt sista rapporten 6,418,603: 80. Inbetalning 174,286: 25, 1 Sgr 6,344,317: 55. Utgifna lån -:5710. rå es HG 71,620: — Utestående 6,415,937: 55, Den 13 Mars. Utelöpande sedlar m. M. sölsesese 45,912,781: 9. Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar. samt bolag och enskilta personer. B,759,922: 6. 2 23,569,349: 79. WMetallisk kassa i rdr rmt.. — Svenska Tidningen har i förgår — innan ännu vederbörande genom kungörelser i kyrkorna och Svensk Författningssamling i den officiella formen bragt till svenska folkets kännedom statsmakternas: beslut: om de nyligen vidtagna ändringarne i grundlagarne — tagit om hand tillämpningen åf den vigtiga förändringen af 14 riksdagsordningen, angående städernas representationsrätt, som det tyckes för att länka denna reform så mycket som möjligt in i en konservativ riktning, om icke densamma, som af paragrafens förra lydelse betecknades, så åtminstone i en från densamma så litet som möjligt afvikande. Den koservativa tidningen uppställer nemligen först en tafla af hvad som kan göras, om man vill taga vara på alla spillrorna af det hittills öfliga valsättet efter klasser och med val genom elektorer, samt derpå två förslagsmeningar i fråga om hvad som, enligt Svenska Tidningens åsigt, i. hufvudstaden bör göras af denna reform, båda dessa utan yrkesklasser och med direkta val; men för alla dessa tre olika valsätt antager tidningen såsom grund och botten, att valrätten skall utöfvas i förhållande efter hvad hvar och en skattar till staden eller dess allmänna behof. Det vill säga: Svenska Tidningen vill ersätta klassernas medelbara val med direkta val efter riksdalertal. Troligen skola hvarken de förutvarande eller de nu tillkomne valberättigade vilja gilla någon af dessa Svenska Tidningens slugtnog af det färska trädet plockade frukter, utan med ovilja bortkasta dem såsom surkart, allt för mycket smakande af orättvisa och missaktning. för rmenniskans fria vilja och förnuft, men deremot på långt håll luktande af penningedyrkan, Det är nemligen klart, då man vet huru elektorerna till riksdagsmannaval af Stockholms borgerskap förut utsågos, att flertalet af borgare — och. flertalet utgöres alltid af de så kallade småborgrarne — ej skulle finna sig uti ett valsätt, som förändrade dem från. hela personligheter till blott bråkdelar af en storkaxe inom den klass de förr tillhört, eller, ännu sämre, till en, bråkdel af någon förut ickevalberättigad: egete af betydliga hus. Likaledes är det otänkbart, att flertalet af de i en så vigtig fråga, som den om deltagande i-landets lagstiftning; nu för första gången uppträdande, förut icke-valberättigade skulle, genast vilja sälja sin förstfödslorätt för en grynvälling och låta mäta. sig efter riksdaierstalets måttstock. De flesta äfven bland dessa skola utan tvifvel finna sig vara berättigade till fullkomligt lika stort personligt inflytande på landets lagstiftning och beskattning, som den störste grossör eller egendomsegare, och den, som fullkomligt uppfattat personlighetens rätt, skulle hafva. anledning anse ..:. dem; -ovärdiga. den: statsborgerliga rättighet, som ändtligen blifvit dem tillerkänd, om de kunde gå in på att låta den beräknas. i pemningevärde. Andra punkten af den nya grundlagstexten lyder ordagrannt sålunda: Valen skola ske inför vederbörande magistrat, efter det å hvarje ort öfliga valsätt, dernti likvältändring kan ega rum, då antingen någon stads välberättigade innevånare, eller ock en eller flera klasser bland dem, om sådan ändring öfverenskomma och konungen, efter vederbörandes hörande, finner skäl densamma fastställa; börande, i fråga om sådan ändring, de valberättigades röster, der valen dittills omedelbart -förättats, beräknas efter hvad hvar och en af de väljande till staden eller dess allmänna bebof skattar. Efter denna grund beräknas ock vid riksdagsmanpnaval rösterna, der det omedelbara valsättet är öfligt, så vida icke annan beräkningsgrund på nu föreskrifvet sätt antages. Annorlunda, än genom ordentlig omröstning med slutna sedlar af de Valberättigade eller af deras utsedde elektorer, må riksdagsfullmäktig icke kallas. : Då det nu är en omöjlighet att valen i Stockholm, och de. städer, der Jlikartadt valsätt egt rum, kunna ske efter det förut öfliga valsättet, så måste ett förändradt och nytt valsätt uppgöras och fastställas. För öfverenskommelsen om det nya valsättet är stadgadt, att rösterna skola räknas efter hvad hvar och en af de väljande till staden eller dess allmänna behof skattar, och rösterna skulle komma att så beräknas äfven vid det omedelbara riksdagsmannavalet, så vida icke annan beräkningsgrund på nu föreskrifvet sätt antagesn. Men det: är just det senare, som troligen kommer att ske, om icke såväl de flesta af stadens börgare, hvilka förut i verkligheten utöfvat : valrätten efter perspnlighetsprincipen. som de flesta af de nya valberättigade rental gsofva bortsina intressen och hvad deras värdighet såsom politiskt. berättigade medborgara kvyöfian