Aftonbladet – 19 mars 1858, sida 1

DEN SISTE AF SIN ÄTT, JF SM TH. Ett tycke, en nyck, söm så ofta tages för verklig tillgifvenhet) må omvexla i sitt! val, fladdra från blomma : till: blomma, tjusas af deras: skönhet; men icke fästa sig: vid någon: Så icke: en djup och stark kärlek; den spirar upp ur själen -denhas skönaste, enda ros — och är odödlig liksom den källa: från hvilken den leder sitt ursprung. Som det var den sista aftonen, Dick skulle tillbringa (i Sidney, gaf han svika för William Giles önskan, och följde honom påen vandring. i staden. :Sörlet af menniskornas arbeten och: iddghet hade upphört och nöjet regerade iensamt-— nöjet; såsom verlden förstår det ordet; det villsägar föfströelsensoch dårskapens. Sidney erbjuder menniskovännen en sorglig anblick; dess gator öfverflöda af moralisk uselhet; Europas laster: följa civilisationens fotsteg: som dess skugga. Arma mensklighet! Förbamnölsen följer den äfven till det sist upptäckta Edemn:på jorden. Just då de unga männen vände om hörs net vid Boguestreet; stötte d tillsammans med en skara sysslolöga promenerande, som kommo från det motsatta : hållet; coch alla styrde sina steg till en stor bygnad, målad i lysande färger och strålande af ett bländandegassken Dryckenskapenshar sina tempeläfven Här; ser jag, anmärkte Dick. : Detta. är,egentligen icke något:tempel för dryckenskapeno, svärade hans följeslagare, och så dåligt det änkan vara, finnes dock sämre platser än denna i Sidney. : ) 59 Aftonbl, ur 10-—18, 20—37, 39—63.