Aftonbladet – 18 mars 1858, sida 3

I der en sädan aigoörande högsta -mening stod öfver allt, som Napoleon den förstes, var i sjelfva verket ej blott ett stort vågstycke, utan något, som skulle tyckas omöjligt; men Journal des Debats ryggade ej tillbaka åtminstone för försöket, och att försöket äfven till en det lyckades, är beundransvärdt. Man har sagt — och det tyckes vara riktigt träffadt — att hemligheten af denna tidnings taktik låg deri, att i allt hvad angick händelsernas mouvement, den faktiska politiken för dagen, der följde Debats med, der gjorde sig den endast till kejsardömets drabant; deremot i hvad som angick idgernas rörelse,, teoriernas verksamhetsprocess, der gick Debats förut och ledde i stället för att ledas. Inseende omöjligheten af att genom ,ledande artiklar af vanlig form få en annan mening fram än den kejsaren sjelf uttalade eller lät uttala genom Monitören, hade Debats uppfunnit en ny metod för att indirekt och på ett annat sätt göra sig hörd och förstådd. Den hade inventerat följetongen: och till ledare af densamma vunnit Geoffroys snillrika penna. Geoffroy, en man med mångsidig lärdom och stor stilistisk förmåga började så småningom med att i sin följetong skrifva teaterkritiker, derefter litterära etyder, men förstod att efterhand inom detta sitt område indraga allt möjligt. filosofi, moral, historia, politiken med. Det var i följetongen Debats från detta ögonblick herrskade på sit vis, det var här kejsardömet fick sina dryga lexor, för den som rätt förstod att läsa Geoffroys recension af den eller den — resebeskrifningen, det var här samma Geoffroy lät under formen af ett referat utaf en ny komedi vissa nyttiga politiska grundsatser framdragas ur glömskan, det var här man föreläste ett stycke romersk historia så, att ögonblickets historia kunde ha godt deraf. Det är ungefär samma metod som bland andra vissa författare i Revue des deux mondes åter i våra dagar tyckas vilja begagna, och hvilken — som man vet — härstädes från högsta ort längesedan ådragit sig em hotande uppmärksamhet. Man skall för öfrigt icke heller tro, att försöket i Journal des Debats gick fritt för der allerhögsta uppmärksamheten och — onåden. Kejsaren slutade med att förordna en särskilt censur för detta blad, insatte den ene efter den andre af sitt folk till. spintus rector för detsamma, utfärdade för dess redaktion vissa, alldeles speciella instruktioner o. s. v. Man eger ännu några af dessa; de äro på sätt och vis historiska aktstycken. Bland annat låter kejsaren vid ett tillfälle gifva bladet följande ad notamp: Så ofta det inträffar någon nyhet af för regeringen mindre gynsam beskaffenhet, må den ej af Debats publiceras förr, än sakens beskaffenhet är så tillräckligt bekräftad, att sanna förhållandet, såsom af hela verlden redan kändt, — alldeles icke behöfver refereras i tryck. Man måste medge, att denna despotism ej var utan sin åsprit. Journal des Dåbats nödgades äfven ett ögonblick så till sägandes påtaga det kejserliga livrt och förändra sitt namn till det af Journal de YVEmpire. Den återtog först 1815 sitt riktiga namn, hastade att för andra gången blifva Journal de VEmpire vid NapoIeons återkomst, men hade icke väl sett honom på väg till S:t Helena, förrän den definitift blef ånyo den gamla Debats, sådan den sedan fortlefyvat till våra dagar och fortlefver ännu. Vi hafva kommit till restaurationen. Det kejserliga trycktvånget, ett ögonblick lossadt, gaf snart plats för censuren igen, för alla slags inskränkningar och preventiva åtgärder, och äfven pressen bragtes inom kort till erkännande af att man endast kommit ur askan i elden. De äldre tidningarne lefde endast ett svagt lif, få nya vågade försöket att bryta sig en väg. Den enda märkligare företeelsen från första åren af denna epok är Constitutionnel, hvilken under namn af Independänt, grundlagd 1815,tycktes hafva för afsigt att göra en allvarsam konkurrens åt Dåbats och verkligen ett ögonblick uppnådde ett högst betydligt abonnement. Constitutionnel hade gjort sig till de materiella intressenas organ, medan Debats alltjemt representerade det ideella, systemerna, teorierna, Man gjorde sig lustig öfver denna Constitutionnels specialitet och inventerade ett adligt vapen åt dess redaktion, föreställande en nattmössa och en sockertopp, men bladet hade icke desto mindre vunnit och bibehöll sin publik, och mr Etienne, dess stiftare förstod alltid att rekrytera sig med utmärkta pennor, hvilka gåfvo tidningen en ständigt uppfriskad kryhet. Sällan -har någon tidning blifvit af kolleger mindre broderligt bemött än Constitutionnel, men sällan har också någon visat mera seghet och -tagit mera kallt den onda dagen med den goda. ; För öfrigt förskrifver sig från denna period Courrier Frangais, hvilken räknat bland sina redaktörer Broglie, Benjamin Constant, Pages, Casimir Perier, L. Faucher m. fl. utmärkta män; den gjorde sig snart bemärkt och aktad för sin allvarliga, samvetsgrantnia och sant liberala hållning, och genom styrelsens förföljelser, genom de öfver tjugo processer den under 10 års tid hade att bestå, och de 100.000 francs den måste betala i böter, befästade den sig endast alltmer och mer, ända intill julirevolutionen, i sin moraliska. makt och betydelse. Globen, ett nytt. oppositionsblad, fast af doktrinär färg, redigeradt af. Leroux, Jouffroy, S:te Beuve, Remusat, Duvergier de Hauranne, spelade åtminstone på några år en ganska betydligrol, äfven det; slutligen uppstod i slutet af 1829 National,stiftadt af Thiers och Mignat. (Detta var i Thiers första tid, då han ännu var ei blott den lifliova siälen. och den snill