Aftonbladet – 18 mars 1858, sida 1

1:0 Åsyftande, dels förändring i föreskrifterna rörande riksstyrelsens förande j vissa fall, dels grundlagarnes bringande till närmare öfverensstämmelse med riksakten af den 6 Augusti 1815. Enligt detta förslag till ändringar och tillägg hufvudsakligen i 39 regeringsforimen skulle, i händelse af konungens utrikes resa eller sjukdom, riksstyrelsen föras af den till tronföljden närmast berättigade prins, om han uppnått 18 års ålder. Han styre såsom regent med all konungslig makt och myndighet, enligt regeringsformen; dock må han ej adligt stånd och värdighet förläna eller till grefligt och friherrligt stånd upphöja eller riddarevärdighet utdela, äfvensom alla lediga förtroende sysslor endast tills vidare kunna förvaltas af dem som regenten dertill förordnar. Finnes ej prins, som, efter hvad sålunda bestämdt är, eger att riksstyrelsen öfvertaga, eller är han af sjukdom eller vistande utom Sverge och Norge derifrån hindrad, då skall en interimsregering, som i riksakten mellan Sverge och Norge är stadgadt, tillträda riksstyrelsen; hvilken den eger att föra med samma makt som regent. Interimsregering afträde styrelsen då den af regent kan öfvertagas.v Inträffar det fall att styrelsen skall af regent eller interimsregering öfvertagas, föres den, tills sådant kan ske, af statsrådet med samma makt som regent., Anm. Genom det beslut rikets ständer vid innevarande riksdag enligt K. M:ts proposition fattat, angående öfverlemnandet till kronprinsen att under konungens inträffade sjukdom föra riksstyrelsen. .med full konungslig makt och myndighet, har den anomali inträffat, att så vida konungenssjukdom skulle fortfara intill nästa riksdag och rikets ständer då bifalla det hvilande förslaget; prinsen-regenten :skulle erhålla en vida imnskränktare myndighet än den han nu utöfvars Detta bevisar hvad Aftonbladet förut erinrat, eller inkonsegqvensen hos regeringen att föreslå och hos rikets ständer att bifalla en temporär utvidgning af regentens makt, helst sådant hvarken står i öfverensstämmelse med grundlågens anda eller med den proposition om förändring i samma lag i detta hänseende som regeringen wid 1854 års riksdag föreslog och samtlige riksstånden vid den innevarande antagit. 2:o Om den ändring (i 183, 19 och 22 SS riksdagsordningen, att de vid rikets allmänna elementarläröverk å :ordinarie stat anstälda lärare, som i och för sina befattningar ega presterlig befordringsrätt, men ickeinnebafva pastorat, skola utse fem riksdagsmän i presteståndet, nemligen en för Upsala och Hernösands stift, en för Stockholms stad och Westerås stift, en för Linköpings, Strengnäs och Gotlands stift, en för Skara, Göteborgs och Karlstads stift samt en för Wexiö, Lunds och Kalmar stift. Valen skola ske på det sätt, hvarom de inom distriktet; valberättigade lärarne öfverenskomma. 3:o Om den ändring i 17.S.regeringsformen, att antalet af högsta domstolens ledamöter skall kunna ökas till högst 18, såvida konungen och rikets ständer genom civil lag besluta att högsta domstolen skall arbetå på afdelningar; och varde i sådant fall så wäl justitierådens antal som ärendenas fördelning mellan afdelningarne genom samma lag bestämda. 4:o Om den ändring i 12.5 regeringsformen, att icke blott utrikes statsministern och en annan tillkallad -statsrådsledamot, utan statsrådet skall (enligt 5 S regeringsformen) höras innan konungen eger att sluta förbund med främmande makter. 5:06 Det tillägg till 12.S regeringsformen, att Mkonungen ej må, utan rikets ständers samtycke, blifva regerande furste af utländsk statn. 6;0 Den förändring i 72 regeringsformen, att bankens sedlår skola kunna af banken inlöses med guld eller silfver, samt genom civillåg bestämmas å hvilkendera af dessa metaller sedlarne skola lyda. 7:o Angående följande tillägg till 109 s regeringsformen och: 805 riksdagsordningen, angående uppskof i riksdag: sHar konungen låtit riksdag fortfara utöfver den tid af tillsammans fyra månader, som sålunda är riksens ständer för ärendenas afgörande förbehållen, må konungen kunna, om riksens ständer det begära eller dertill samtycka; för bestämd tid af högst-sex njånader uppskjuta riksdagens fortsättning; efter hvilken tids förlopp riksens ständer sjelfmant skola åter å riksdagsorten tillstädesvara. På riksens ständer ankomme att, ned konungens samtycke, förordna om utskott, ett eller högst tvenne, skola under uppskofstiden vissa, jemväl särskilt bestämda riksdagsäreriden bereda och utarbeta... Konungen bibehålle sin här ofvan stadgade makt, att, sedan riksdagen åter blifvit fortsatt, riksens ständer åtskilja, då han det för godt finner. För antagande af ett enligt detta moment väckt förslag fordras samtliga riksståndens bifall. Konungen må, när han det nödigt pröfvar; kalla riksens ständer, att, tidigare än utsatt varit, den uppskjutna riksdagen fortsätta. Inträffar, medan riksdag är uppskjuten, något af de fall, då, enligt bestämd föreskrift i denna regeringsform, urtima riksdag borde hållas, och infaller ej den utsatta dagen för riksdagens fortsättning före utgången af den tid, som för urtima riksdagens öppnande skulle iäkttagas, varde riksens ständer kallade att viss dag inomnmämde tid åter sammankomma. I händelse af sådan underlåtenhet, som i 95 omförmäldär, sammankomme riksens ständer sjelfmant till fortsättning af riksdagen å;den i samma bestämda dåg. Tidigare,än efter 21:sta dagen från kallelsens kungörande i hufvudstadens kyrkor, må icke isnågot fall dag för riksens ständers återkomst utsättas.n 80 Den ändring i 27, 28 och 53 S6 riksdagsordningen, att K. M:ts proposition om statsverkets tillstånd och behöf bör till rikets ständer öfverlemnas inom fjorton dagar vid lagtima riksdag och iromen månad vid urtima, efter dag hvartill riksddg blifvit pålyst; äfvensom utskotten väljas inom 10 dagar efter nyssnämda dag (nu gällande grundlag beräknar denna tid från riksdagens öppnande på rikssalen, hvilket vanligen icke sker förrän omkring åtta dagar efter pålysningen). 9:o En ändring i 76 riksdagsordningen, hvarigenom stadgas att den decharge för konungens rådgifvare, som vunnits derigenom att konstitutionsutskottet vid en föregående riksdag lemnat ett mål oanmärkt, icke gäller i afseende å fråga, hvilken statsutskottet, på grund af en anmärkning, framstäld af rikets ständers revisorer, anmäler enligt 30 52 mom. riksdagsordningen. 10:0 Det tillägg i 59 8 regeringsformen och 27 riksdaosordningen. att konungens propo