Aftonbladet – 16 mars 1858, sida 2

mm — AH Lr ———2 -. tm tyngd i hufvudet, och till följd af sin dotters böner drog han sig undan till sin hytt. Vi skola söka honom tidigt på morgonen, hviskade Dick till Frank Percival; vi hafva god tid på oss. Hans vän trodde så med: Denna säkerhet gjorde flera veckors vaksamhet fruktlös; ty då de unga männen fidigt följande morgon infunno sig hos honom, för att yppa styrmannens och en del af besättningens upproriska planer, funnode hönom försjunken i ett förnedrande. rus, med två tomma konjaksbuteljer bredvid sig. Alla försök att väcka honom till medvetande vöro fruktlösa. På deras föreställningar och förebråelser svarade han endast med ett tanklöst grin eller ett fånigt skratt. Faran är för handen, utropade Dick; vi måste uppbjuda våra egna krafterx Han hastade till sin hytt, för att taga sina pistoler, hvilka han stoppade på sig och gick upp på däck, Den förste han träffade var Jack, som underrättade honom att förste styrman och flera af besättningen och passagerarne höllo på att beväpna sig på mellandäck. Och hvar äro högbåtsmannen och den gamle mahnen som. vanligen står vid styret? Fulla, båda två, svarade gossen. Och Edvard? Med styrman; han är ingen bit bättre än de andra. Än Reuben ? Hos sin mor. Gif mig en pistol — gör det! gör det! Förr skall jag dö, tillade han, än de få göra Susanna något förnär. Knapt vetande hur han skulle göra, eller hvad han gjorde, lade Dick en af pistolerna i handen på Jack, som sprang sin vägimed den och började klättra uppi vanternaaf fockmasten. Efter några få minuter kommo förste styrmannen, Clarkson och åtskilliga af de andra karlarne. upp: på däck: Bofven gick med en oförskämd min framåt första kajutan, sägande att en sådan oordning ej längre kunde tålas ombord på Mary Owen, E