Aftonbladet – 15 mars 1858, sida 3

j— det var efter en sådan han möttes i dom-I stolens försal af den försmädlige Gui Patin, I hvilken yttrade till honom med mycken spetI sighet: Nå, ni tappade, mr Renandot; dock, I derpå förlorade ni ej egentligen, tvärtom! 1— Hur så 2 — Ni kon, der in utan näsa I (B. var uppnäst i en anmärkningsvärd grad), Toch ni kommer ut med — en lång. Men I oaktadt detta allt, förblef doktorn-publicisten Jorubbligt på sin post, och den stridbara hanen stod der alltjemt med ena foten ly:itad på skylten utanför den lilla byråen vid Rue de la Calandre. Och när han vär nedstigen i sin graf, hastade sjelfva hans qvicka fiender att j erkänna, att han dock varit en ovanlig man och en man, som gjort något stort och gifvit impulsen till något ännu större. Efter Renandots död fortsattes tidningens utgifvande af särskilta personer och stadgade sig efterhand till en institution, alltjemt under den högsta maktens auspicier och ännu en lång tid fri för all egentlig konkurrens. Först hundrade år senare tog Gazette det stora beslutet att utkomma två gånger i veckan och att skapa en stående annonsafdelning; först år 1792, då pressen på en gång fick ett så feberaktigt lif och en ödinskränkt täflan uppstod inom detta gebit, förvandlade sig Gazette? till daglig tidning, ökande -på samma gång -sitt förmat, antagande namnet Gazette nationale de Frånce? och till motto öfverst på bladet: Libertå, Egalite?. Dess inflytande gick för öfrigt från denna tid allt mer och mer neråt oaktadt alla ansträngningar att hålla vind i seglen, och nya organer hade då uppträdt, för hvilka Renandots gamla Gazette småningom förbleknade till blott en skugga från fordom?. Det har redan blifvit sagdt, att Renandot från början utgaf sitt blad med allerhögsta privilegium, och på samma gång han efterhand intog en skäligen oberoende ställning åt hvad håll det vara måtte?, förstod han dock att såväl under Richelieu som sedan under Mazarin åt sig bevara detta privilegium med exklusiv rätt; Kort före hans död erhöll hof2 poeten Loret tillstånd ått af trycket utgifva en ny Gazette — på vers, under namn af Gazette burlesque (hvars första tryckta nummer är af September 1652), men detta blad uppträdde för öfrigt ingalunda söm konkur: rent till: doktorns tidning; det utgjorde fögå annat än en hop rimsniderier öfver dagens Pcehronique scandaleuse?, konstigt tillhopasätta och på prent utgifna till specielt och :fägnesamt tidsfördrif för en viss skönhet vid hofvet, prinsessån af Longueville,; hvilken hade åt sig valt Loret till ett slags bellettristisk hofnarr. Betjenande sig af det fria språk, som alltid varit dylika :gycklare medgifvet, tillät sig visserligen Loret att då och då blanda äfven politik in i sina rim, men till största delen behandlade dessa likväl blott hofvet och de förnäma salongernas små inre affärer samt för öfrigt nyheterna från gatan. Hans för: måga att rimma, — om poesi är häricke fråga — var uppdrifven till en makalös höjd, hans språk saknar för öfrigt icke vissa små pointer här och der; hela stilen smakar dock af tidehvarfvet, och det är icke sällsyht att i dessa blad finna oden? af den nattor, att de i våra dagar icke gerna skulle kunna utgifvas utan med sammanklistrade -blad?.; -Att exempelvis endast nämna odet öm eri ung hofdam, som på en promenad föll at hästen och kom att vända något i vädret, hvarom hr Loret sjunger: O dolda skatt, hur denna mjellhet klär dig! Hur tjusande på ett så fylligt sätt! Oni ej till sjelfva tronen du är värdig, An än Rh hr dat Il an fa hin te ta