neh, hvars utseende gjorde ett så fördelaktigt intryck på honom, då han kom ombord. Han hette, som han fick veta, Frank Percival, och var son till. en prest, som emottagit plats gom professor vid det nya, universitetet 1 Sydney. Hån var nu tillika med sin mor och tvenne systrar på väg att åter förena sig med honom. Ynglingens harm var, om möjligt, ännu större än Dicks. : N De bofvarne! utropade han. ,Stackars flicka! Jag är glad att ni. förtrott mig saken; jag vet lyckligtvis ett sätt att förskafta henne ett godt beskydd. Hans nya väns ansigte lyste af glädje vid dessa ord. Just då vi skulle segla, fortsatte den unge mannen, blef min mor bedragen i sitt hopp att erhålla en tjenstflicka till sin uppassning under resan; och om denna Susanna ville taga emot denna plats, kunna vi alltid hafva enne i första kajutan, under . våra ögon — färdiga att när som helst skydda henne för förolämpningar och smädelser. Dick försäkrade genast om sin protegåes tacksamma antagande af tillbudet och Frank gick; att meddela sig i ämnet med sin mor, som, sedan hon hört hans berättelse, efter en liten försigtig tvekan. samtyckte till anordningen. Jag hoppas hon icke är vacker, Franko, anmärkte modern. Jag tror att hon är det, svarade han och qväfde med framgång sin fallenhet att Ice. Tror2 upprepade damen. Har: du då icke sett henne ? Icke ännu. , Kan du försäkra mig det på dim heder, Frank?, På min heder.n . ob oh. : MrssPercival. blef tillfreds,;, Susanna skickades efter och kom med klappande hjerta.