Aftonbladet – 10 mars 1858, sida 2

Mr Roderick Hastings,. Han log bittert då han läste det. ? I : Jag skäll sjelf taga.emot der herrn, sade hån. Stanna här. hos din matmor; och lemna henne ej. förrän jag. kommer tillbaka. Flickan : lofvade -det: Hon fann. af : Pets förtviflan att någonting sorgligt hade inträffat; den nykomne gästen hade. äfven gifvit. en vink derom, i det han sade. henneatt mrs Selwin troligen skulle komma att återvända med honom till London. Han kunde knapt dölja sin häpnad och öfverraskning, då, i stället för Pet, hennes bror inkom i det lilla frukostrummet. . Fillåter ni mig. fråga, sir, hvad ärende ni hår till, min syster? frågade Sam med bestämd röst. Hon mår alltför illa att emottaga några besök. ! Jag kommer på min vän mr Selwins vägnär, som — På sir. Mark Raymonäs vägnar, afbröt den förre. Jag ber att ni ej måtte förneka den skurken sin. rätta. titel... Kanhända ni äfven torde. nedlåta er att förklara, hur. någon, som kallar sig gentleman, kan försvara. sina anspråk på denna benämning; då han uppträder som: ambassadör från en bedragare? Detta. var ett strängt ord, sir. Sanningen är alltid sträng. Ambassadören lade. det ena benet öfver det andra, satte lorgnetten i ögat och betraktade Sam från hufvud till fot. Den oförskräckte och .redlige unge mannens öga sjönk dock ej för: hans: oförskämda granskning, ty han kände idetta ögonblick den öfverlägsenhet, som, verklig heder har framför rikedomens och bördens oförsynta och tvifvelaktiga företräden. Ah! utropade Roderick; som om han nu först fattat hvem det vars. Jag ser — det är brodern!x Förmår icke detta ordgförlamajer tunga