oroligt frågande upp i hans ansigte och sade hvad är det? Denna fråga beröfvade honom nästan all hans styrka. : Inga -elaka nyheter från Dick, hoppas jag ? ngn andra än dem du redan vet; han är på väg från England till Australien. Måtte Gud beskydda honom, hvarhelst han ärl utropade den stackars flickan med värma, och läka hans sårade hjerta. Det är hårdt, Sam, bra hårdt att vid hans ålder, med 7 lifvet och verlden så nya, så lockande framför sig, på en gång beröfvas all dess glädje, och att under den långa, tunga vandringen derigenom till grafven endast se en öken, så tom och ödslig, att ej en enda liten blomma skulle kunna växa der. Det gifves ett tillstånd, som är värre än detta, Pet, svarade hennes bror; det är då vi finna att vårt hjertas afgud, den som vi egnat en måhända syndig dyrkan, ej är af rent guld, men af stoft — uselt stoft! Att vår kärlek varit en leksak för en sjelfvisk passion, och att de läppar vi ansågo ej kunna yttra annat än den renaste sanning, endast äro skapade för att bedraga. Hans åhörarinna genomilades af en rysning. ; Säkert, sade hon, kan icke Marion, den ädla, högsinnade, unga flicka du beskrifvit, varit falsk emot honom? Jag talar ej om henne. Icke heller om Dick, sade hans syster med värma, ty då skulle du sannerligen begå en orättvisa. Det finns ingen skymt af falskhet i hans natur, ingen Jågsinnad känsla i hans hjerta; lika litet skulle han kunna begå en ovärdig handling som du, min broder,, tillade. hon, ,eller som min egen älskade Georg.