Aftonbladet – 9 mars 1858, sida 1

och afstå från hennes hand, då den ej kan åtföljas af hennes hjerta. Ni talar om att jag skall handla ädelt! utropade hans myndling medbhbitterhet, i samma stund ni yttrar en önskan att bryta det heliga: löfte ni gaf den vän, som räddade er från undergång och återgaf ert hus förmögenhet och anseende. Hans åhörare rodnade djupt. Ni ber mig afstå från det, som under många år varit mitt käraste hopp, fortfor den förre, med ökad häftighet, för att skänka hennes hand och rikedom åt en tiggare I Denna rikedom skall blifva din, Mark, sade bankiren, och jag skall anse den som en billig ersäftning, om du återger mig mitt löfte: Jag ber dig komma ihåg, tillade han, att jag ej har några andra band: för dess uppfyllande än hederns och tacksamhetens mäktiga lag. ; Så öfverträd den då! sade baronetern högdraget; men förolämpa mig icke genom att fordra, att jag skulle besegla den mannens triumf, som listigt beröfvat mig både Marions och er tillgifvenhet. Det är hennes lif — mitt enda barns lif jag ber dig om! utropade hans förmyndare, Hade din ädle far lefvat, skulle han förstått min ångest — den strid jag utstår — och löst mig från det löfte, som håller mig fången. Har du då intet medlidande för — Den talande blef hastigt afbruten genom en häftig ordvexling i det yttre rummet. Han hade gifvit stränga tillsägelser åt betjenten, att ingen skulle tagas emot, och naturligtvis uppretad öfver att någon vågade trotsa denna befallning, öppnade han dörren, för att förvissa sig om orsaken. ry riagnttT Den objudne gästen. befans vara. ingen annan än vår gamle bekante Sam, som med en kallblodighet, hvilken under andra förhål