Aftonbladet – 6 mars 1858, sida 1

sons förrhodade brorson och fosterbarn. Nu voro frågorna: hvar han varit under-alla dessa år? Hvad hän gjort? Om han var rik, och om ham tänkte Posätta sig i byn? Dessa. och många flera spörsmål gjordes Michael Bunce af de talrikt församlade kunderna på ; söndagsaftonen. Förgäfves. b dyrade den förvirrade, lille värden, att han ej hade några upplysningar attlemna. Detvar orimligt att påstå, sade de, att han ej visste något; det kunde varit troligt i hans första hustrus tid, men den nuvarande mrs ,Bunce var en alltför såmvetsgrann hustru att hafva några hemligheter för sin man. , Några af gästerna påstodo sin rätt. till hans förtroende på den grund att de besökt värdshuset alltsedan hans fars tid. Skräddaren, som gjort vår hjeltes första jacka etc.; fann sig förnärmad öfver så mycken förbehållsamhet emot honom — han ansåg sig nemligen på ofvannämda grund hafva en moralisk rätt till förtroende, medan byns skolmästare med lika mycket skäl påstod, att om Dick stannat qvar vid Crowshall, skulle han enligt all förmodan blifvit hans lärjunge; att han kände lika lifligt intresse för honom, som om han lärt honom bokstäfverna, och att detta var att håna hans känslor, hvilket ingen menniska börde göra. Med ett ord: de skäl gästerna androgo för att tillfredssälla sin nyfikenhet voro ej mindre mångfaldiga än löjliga. Medan ofvannämda samtal egde rum i förmaket, sutto fyra lyckliga personer, bestående af värdinnan, Nicholas, Dick och Jakob Bentem kring tebordet i makarnes enskilta rum. Hur glad Patience — den fattiga flickan från arbetshuset — kände sig att kunna emottaga sin fordne gunstling-i sitt eget hem och få bevisa honom gästfrihet i rikaste mått! Hennes godlynta, hederliga ansigte lyste af fröjd. Hvad den gamle klockaren beträffade, var hang