Aftonbladet – 5 mars 1858, sida 2

— ve VV Ja, gerna, svarade vår hjelte. Låt mig dock först anmärka, att den olikhet du talade om, ej finnes till : ,Jag har inga företräden framför dig, hvarken i rang eller uppfostran, och hvad rikedom beträffar,, tillade han, misstäinker jag på goda skäl, att vi äro lika fattiga. Kanske icke, Dick, svarade Sam leende; ty jag har sparat ihop trehundra pund. Jag har haft en aning, att dessa pengar någon gång skulle komma att behöfvas; denna stund har nu kommit, om de kunna blifva af mnågon nytta för dig. Hvad! utropade han, då han såg att Dick tvekade att svara, är du för stolt att unna mig glädjen att dela dem med dig? Så skulle jag -e) handlat emot dig. . Om jag nekar, så är det emedan jag ej behöfver dem, anmärkte hans vän. Gif mig din hand derpås, sade dansören; och lofva mig nu en sak, så skall jag. ej plåga dig mera härmed.n Ja, gerna.n q : Att om du kommer att behöfva dem, du begagnar dig deraf. Skulle väl det vara rätt? Ah, det är dock högmod, finner jag! Jag. är icke en gentleman, Jag; bara en fattig... Hade någon annan man påstått det, Samp,. afbröt Dick med värma, så skulle jag sagt honom, att det var en uppenbar lögn. Du är en gentleman, och en af de ganska få, som med full rätt kunna göra anspråk på denna värdighet; Naturen adlade dig, då den gaf dig ett trofast och ädelt hjerta, en själ, som afskyr bedrägeri, och ett sinne, som är öfver misstanken om en dålig handling. Till en annan, anmärkte hans fordne kam: rat rörd, skullejag säga att ett sådant be-röm ej kan skada mig, men af dig fruktar jag det skall göra det.