Aftonbladet – 5 mars 1858, sida 2

att öfva dem, :Jag. skulle just göra en treflig figur, om jag ej dagligen fick utföra ett drygt antål piruetter. Det är tillade han, att jag ej kan följa med dig, men jag kan inte lemna London på flera veckor ännu, såvida icke — Han tvekade. Såvida icke? frågade hans gäst. Någon fara skulleträffa dig som min närvaro antingen kunde varna dig för eller skydda dig emot, sade Sam. I den händelsen kan ingen förbindelse qvarhålla mig i staden ett ögonblick längre; således: om : någonting gör min närvaro behöflig, har du bara att skrifva ett par ord, och jag kommer, så fort som ångkraft eller hästkraft kan föra mig. Dick tackade honom öch yttrade en önskan att få se Pet innan han lemnade hufvudstaden. Vid systerns namn fick hans vän ett något förläget utseende, och det ökades då han fann att Dick märkte det. Något ledsamt har väl inte händt? sade denne. Jag hoppas hon befinner sig väl? Hennes helsa är förträfflig; men — fördöme mig, jag kan begripa det! sanningen måste fram. Skulle du kunna tro: att min dåraktige svåger fått i hufvudet. att blifva jaloux ? På hvem? frågade Dick. Jo, just på dig, svarade hans vän. Det är förgäfves Pet skrattat åt honom och jag talat förstånd. Intet kunde öfvertyga honom att han bedrog sig, till dess vi slutligen kommo i en häftig ordvexling. Ej för min skull, som jag hoppas. Både för din och min skull, anmärkte dansören; han borde hafva känt mig bättre, om också ej dig. Hvad som förvånar mig, är att han aldrig förut visat anlag för svartsjuka, Jag började verkligen, i följd af hans