Aftonbladet – 3 mars 1858, sida 3

skuljomäns verksamhet. Af sammansatta bankooch lagutskottet. N:o 7. Frarblägger förslag till sammanjemkning af riksståndens skiljaktiga beslut ångående utskottets utlåtande n:o 6, i fråga om lagstiftning för enskilta ker, hvilket utlåtande i sin helhet blifvit goddt af borgareoch bondestånden, af presteståndet afslaget samt af ridderskapet och adeln godkändt, med undantag af 7, 14 och 21 8S, för hvilka letta riksstånd beslutat förändrad lydelse. Utskotcet framlägger voteringpropbsitioner för omröstning i förstärkt bankoutskott i afseende på lydelsen af 7 och 14 SS, men anser första momentet i den föreslagna 21 uti ifrågastälda förordning, angående ;nskilta banker, böra förfalla. Reservation är annäld af doktor Sandberg. Presteståndot; I detta plenum tillkännagaf erkebiskopeh, att krönprinsen-regenten bestämdt utsatt riksdagens slut till mnsdagen den 10 dennes. Åtskilliga skrifvelseförslag och paragrafer i rikslagsbeslutet m. m. upplästes och justerades. Statsutskottets förslag till voteringspropositioner i örstärkt statsutskott, angående beloppet och vilkoren för åtskilliga löneförhöjningar åt riksgäldskonvorets tjenstemän, godkändes, ExpeditionShtskottets hemställan om ökadt kanslipiträde och dess aflöning 14 dagar efter riksdagens lut bifölls. Statsoch ekonomiutskottets utlåtande n:r 58, tilltyrkande att riksgäldskontöret måtte af sina dertill lisponibla medel lemna försträckning mot 6 procents vänta af högst 2 millioner rdr till manufakturdiskonen, som på samma vilkor mot hypotek skulle unerstödja fabriksoch handtverksidkare. Biskop Anerstedt fruktade att detta skulle förrycka beräkninsen af statens tillgångar och kunna medföra förlust, warföre han afstyrkte. Komminister Beckman aftyrkte likaledes, emedan riksgäldskontoret endast på kortare tid kunde utlåna sina öfverskottsmedel, och änvisade näringsidkarne till den nya statslånefonlen i banken. Prosten Landgren trodde icke någon rubbning i hvad som blifvit beslutadt härigenom skola uppstå och tillstyrkte bifall. Prosten Wåhander framstälde de sorgliga verkningarne af penningebristen . på vår inhemska industri, huru den vlifver nödsakad att inskränka sin tillverkning ch afskeda sina arbetare, hvadan han varmt örordade bifall. Doktor Sandberg kunde ej finna innat än att, då riksgäldskontoret rikligen kan örse hypoteksföreningarne och andra penningeörvaltande verk med betydliga lånebiträden mot biliga vilkor, så borde fabriksoch handtverksidkare, som sysselsätta många arbetare och nu äro i stort rångmål, företrädesvis understödjas; och yrkade biall. Doktor Gumelius ville icke göra statsverket till någon assistans; ansåg understöd åt de stora penningeförvaltande verken vara rätta vägen, hvarigenom ifven mindre näringsidkare blifva hulpna; ville ej pelasta riksgäldskontoret med tillsyn och vård om de varor, som för lånen skulle komma att pantsättas, i hvilket sistnämde afseende prosten Wåhlander annärkte att sådant besörjdes af manufakturdiskonten åsom hittills. Dr Gumelius yrkade afslag. Likaleles prosten Berlin, som erinrade att rikets ständer förut ansett sig böra minska det belopp som manurakturdiskonten hittills haft af riksbanken. Betänkandet blef äfven afslaget med 22 nej mot 10 ja. Af statsutskottets memorial n:r 281 innehållande i 96—183 i riksgäldskontorets reglemente, blefvo Så 26—134 bifallne utan diskussion. De öfriga bordlagda andra gången. N:r 282, tillstyrkande det större xreditivet till 3,000,000 rdr och det mindre till 1,500,000 rdr, och n:r 283, tillstyrkande ett arfvode af 200 rdr it vice häradshöfding Möller för öfversättning af Belgiens provinsoch kommunallagar, som åtföljde ;konomiutskottets betänkande n:r 127, biföllos utan liskussion. Likaledes bifölls lagoch ekonomiutskotsets hemställan om särskilt arfvode åt dess sekreterare. Lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 55, af yrkande alla åtgärder till förlikningskomitåers inttande, hvarom, motioner blifvit väckta så väl bå riddarhuset som inom presteoch bondestånlen. Doktor Sandberg beklagade det oblida öde, som riksdag efter riksdag hvilar öfver alla förslag i denna syftning. Man talar myeket om sommunalandans utveckling och vill på papperet nrätta häradsnämder, länsnämder m. m. Men då en sådan kommunalanda uppenbarar sig och på mån3a ställen bildar förlikningskomiteer, hvilkas välgö-ande verkningar till rättegångarnas förminskning ulestädes vitsordas, då uppsöker man alla möjliga hinder för att kunna vägra dessa moraliska inrättningar det understöd, den uppmuntran och de ordningsstadgar, som behöfvas om de skola kunna fortefva och verka på ändamålsenligt sätt. Som nu vid -iksdagens slut ingenting kan uträttas, ville talaren ned ogillande lägga betänkandet till handlingarne. Prosten Rundgren ansåg det tillräckligt att lagen uppanade domaren till att förlika tvistande parter, ilket också ofta egde rum, och något annat benöfdes icke. Kyrkoherden Otterström deremot trodde, utt det skulle långt mera befordra sämja och enlrägt, om oenigheten blefve bilagd och förlikning insången innan parterna skulle möta hvarandra inför lomstolen. Prosten Sonden genomgick utskottets alla äl för afslag, som många gånger förr blifvit anda, och visade deras obetydliga vigt i jemförelse ned det goda ändamål, som genom dessa komiteer kan vinnas. Domprosten Bring hade väl icke deltasit i betänkandet, men ville dock bifalla detsamma om välgrundadt, hvilket ock blef ståndets beslut, wvaremot doktor Sandberg och prosten Sonden reerverade sig. Borgareståndet. Talmannen tillkännagaf att han af civilministern rhållit underrättelse, att kronprinsen-regenten besluat låta afblåsa riksdagen onsdagen den 10. S Statsoch ekonomiutskottets utlåtande n:o 58, om nvisande af en särskilt fond för belåning af fabriater och handtverksprodukter. Hrr Muren, Wallenerg och Nygren yrkade afsläg, emedan den ena samällsklassen ej borde gynnas framför den andra, så tt den erhölle penningar för bättre pris än andra; medan ständerna förklarat att särskilta låneinrättingar borde upphöra, och emedan de större fabrianterna komme att använda dessa penningar, ehuru e mindre nu fördes framför såsom skylt. -Hrr Almren, Benschen, Ekelund och Lundh talade för bifall, medan frågan vore att förskaffa en utväg för den indre handtverkaren att få låna, då han ej kunde rhålla nagot ur statslånefonden, dels för det bekämda minimum af 5000 rdr, dels för den höga ränan, emedan vid ovanliga förhållanden mindre vanga medel borde anlitas, och emedan, då riksgäldsontoret ändock utlånar medlen, det vore bättre att andtverkaren finge låna än de stora penningemäkrne, hvilka lånade för att låna ut mot vinst. Geom votering blef utlåtandet med 17 röster mot 16 fslaget, hvaremot hrr Almgren och Lundh reserverae sig. Statsutskottets memorialer n:ris 281, med förslag I riksgäldskontorets reglemente, 283, angående veergällning åt vice häradshöfding Möller för en öfersättning, och 289, med voteringspropositioner anående aflöningen för riksgäldskontorets embetsoch enstemän samt betjente, samt lagoch ekonomiutottets betänkande n:o 53, godkändes. ; Bondeståndet, Biföllos statsutskottets utlåtanden och memorial is 281—284 och 289, lagoch ekonomiutskottets 53, 54 och 55 samt expeditionsutskottets n:is 11. ;h 12. Någon diskussion förekom icke. Föredrag angående rellgionsfriheten PS Jen mr lg ST re OR