Aftonbladet – 3 mars 1858, sida 2

kommer det resultat, att i fall tidsperioden tages mellan 1846—18553, har exporten under denna tid lemnat ett öfverskott af 34,535,000 rdr bko, men om det ytterst missgynnande året 1836 äfven ingår, likafullt ett öfverskott af 11.655,009 rdr bko. Vi anse döss icke behöfva tilläggå något vidare, för att hvar och en må kunna finna huru förundransvärdt vår handel — denna industriens och odlingens mäktigaste bundsförvandt — under den senaste tiden utvecklat sig. Och att denna vidgade handelsrörelse icke varit passiv, inhemtas genom en blick på rikets sjöfart. ; , De seglande fartygen voro nemligen: År 1836 ...... 1809 st. mätande 63.864 läster 2 107.893 — 118,148 1856...... 3020 138,793 hvilket således visar, att lästetalet på tjugo år blifvit mera än fördubbladt, och att tillökningen endast på de två sista åren utgör ej mindre än 20,643 läster. Ett i ännu högre grad hugnande resultat gifver förhållandet med ångfartygsflottan, hvilken år 1836 bestod af 27 fart. med maskiner af 1140 hästkr. 1849 n 63 2791 1854 n 99. n 4414 n 1856 147 6594 hvaraf alltså synes, att ångbåtsflottan under samma tid blifvit sex gånger fördubblad, och att endast på de två sista åren densamma tillvuxit med 48 fartyg och 2180 hästkrafter. Det stora värdet af dessa tillökningar, uppgående till många millioner, framställer sig sjelfmant för eftertanken. Ehuru de här ofvåt meddelade uppgifterna öfver händelsrörelsen, deruti de millioner, som genom fraktfart kommit riket till godo, likväl ej äro synliga, böra vara tillfredsställande äfven för dem, som ännu fästa en synnerlig vigt vid den s. k. handels-balans-teorien, vilja vi dock särskilt, i afseende på varuimporten. anföra några ord till upplysning. Importen för direkt konsumtion har betydligast tilltagit af de artiklår som, ifrån att förr hafva varit de bättre lottades mera uteslutande tillhörighet, numera blifvit tillgängliga äfven för den större massan af folket. Så t. ex. importerades år 1855 mera än 3 gånger så mycket kaffe och socker och 7 gånger så mycket hudar och skinn som 1834; och 5 gånger så mycket bomullsväfnadet som 1849; hvaremot importen af vin, som kan anses ingå endast till de rikare sambhällsklassernas förbrukning, under tiden från 1834 till 1855 blott ökat sig med femtio procent; och importen af sill, för hvilken de fattigare egentligen kunna påräknas såsom afnämare, stigit endast obetydligt. Den ojemförligt största tillvexten i import visar sig dock af de artiklar, som reproduktivt användas vid våra fabriker och näringar, hvilket sålunda äfven utvisar dessas ökade rörelse. Såsom exempel härpå må nämnas, att under den förut omhandlade perioden, och för åtskilliga artiklar på ännu kortare tid, importen blifvit på följande sätt förökad: AR RA RA bär AR RR —AKLK OR BE BR KR -— ng I ft Af Bomull ......... 22 gånger fördubblad Bomullsgari mer än 5 Ulllsossssn00ns 3 Hudaro.skinn 7 Stenkol och stybb......... 1 Redskap och maskineriet (oberäknadt jernvägsskeNO) soslsens 37 o Gödningsämnen sosse 180 gånger fördubblad o. s. v. Vi taga oss friheten fråga dem, som klagå öfver den stora importen, om de anse äfven detta för ett ondt? Näringarnes allmänna förkofran har äfven röjt sig i afseende å statens inkomster och utgifter. Under tilltagande folkmängd, ökade transaktioner mellan enskilte och vidgad offentlig verksamhet, är det naturligt, att statens utgifter — likasom den enskiltes hushållskostnad, då familjen tillvexer och får nya behof — måste vara i tilltagande. Statsbehofven hafva ock ansenligen vuxit; och många vigtiga ändamål, hvilka förr, i brist på tillgångar, måst lemnas ouppnådda, hafva nu kunnat vinnas. Men huru hafva medlen härtill erhållits? Månne genom ökande af de gamla. eller genom påläggande af nya skatter? — Nej, intetdera. Och ännu mer! Skat-1 terna, både de direkta och indirekta (med undantag för bränvinsbränningen, hvilken tillverkning man härigenom söker minska) hafva tvärtom blifvit. betydligen nedsatta, så att statsinkomsterna vuxit samtidigt med skatternas förminskning. Att här genomgå hvarje särskilt post af denna förminsknring skulle blifva alltför vidlyftigt, men vi vilja likväl påminna derom, att ett stort antal ordinarie skattetitlar blifvit under de senaste trettio åren nedsatte eller afskaffade till belopp af nära en million Triksdaler banko, samt att den allmänna bevillningen, hvilken år 1815 utgjorde ej mindre än 4,200,000 riksdaler banko — en för den tiden känbar summa — blifvit nedsatt så: att åtskilliga af de mest tryckande afgifterna i densamma alldeles upphört; att skyddsafgiften blifvit successive reducerad till en fjerdedel, hvaraf nu ytterligare hälften blifvit vid denna riksdag öfverlemnad till kommunernas behof; att afgifterna enligt andra artikeln af bevillningsförordningen blifvit nedsatta till hälften eller tredjedelen af hvad de förut varit, hvadan också hela denna beskattning, senast ej beräknades till mera än 1,110,000 riksdaler banko; äfvensom slutligen, att tullbeskattningen på den sist förflutna tiden undergått en högst väsentlig lindring nu senast, bland annat, genom beviljad tullfrihet för nästan alla de förnämsta lefnadsförnödenheterna, och råämnena för våra näringar, fartyg, maskiner och redskap. Statsinkomsternas tillväxt, uppgående under tiden 1834—1855 från 8.690,000 till omkring 16,300,000 riksdaler banko, har, såsom nylirg TAN 1. av r pA ana RA RR LR ARR