Aftonbladet – 3 mars 1858, sida 1

DEN SISTE AF SIN ÄTT. J. F. SMETH.M Ah, ja det naturligt; jag borde tänkt på det förut och förklarat saken. Haf tålamod, Mark, tillade-han; din tur kommer sedan. Detvär ett gammalt löfte, och löften böraalltid hållas. Hah dog betydelsefullt, då han sade detta, och -sedan han demnat Marion i lady Gillis vård; en gammal förnäm enka, som brukade hafva detta dyrbara förtroende, tog han baronetens arm.och gick med honom till en:an-. nan sida af rummet. Jag tackar er, nu är jag åter mycket bättre, sade miss Atkins, sedan hon några ögonblick hvilat sig i spelrummet, hvilket, så tidigt på aftonen, ännu ej var besökt af några. ästers Jag ber, låt mig ej afthålla er från alsrummetö : Skall jag skicka miss Barnard till er? frågade Dick. Nej; nejb utropade guvernanten ifrigt; jag skulle-ej för hela verlden vilja oroa henne; den: ovanliga mängden af ljus, värmen ... Det var något annat än värmen,, anmärkte Dick, som tydligt observerat den verkan råsynen af Roderick gjort på henne. Jag skulle ej för allt i verlden vilja intränga i ert förtrognde; fortfor han; men jag fann att det är -ensperson i det rum vinyss lemnat som ... Ni inärkte detsåledes? afbröt hon honom och fattade honom i armen; mni såg min -rörelse? Jag gjorde det Än han — den uslingen — mannen, som kallar sig Roderick Hastings? — Nivethvem. jagsmenar? i ) Se Aftonbl. n:r 10—18, 20—37, 39—50.