Aftonbladet – 2 mars 1858, sida 3

familjen vid Harley-stret, och han-hadeännu icke förvärfvat den fashionabla egenskapen. otacksamhet; jie rg Jag fruktar ni mår illa? hviskade han. Nej, jol svarade hon med sakta röst och antog der erbjudna armen; för mig till spelrummet. Jag blir nog-snart bättre der. Då de gingo; vände Marion sig om och såg. efterdem. Det skulle smärtat henne, ört Dick lemnat henne för någon, soni varit ung och vacker. d : Hon ämnar. gifva honom en föreställning, tänkte hon, öfver hvad hon kallar försigtighet och verldens omdöme: Jag önskar att verlden hade någon -bättre sysselsättning än fälla omdömen, eler att den Vile behålla dem för sig sjelf. Baroneten närmade sig och anhöll om första dansen. i Jag vet ej rätt om jag dansar i aftonn, svarade hon, och: gör jag. det; är: jag redan uppbjuden. Både: Mark och hennes far sågo missnöjla utv. ij Då min vän fått afslag, skulle det vara, förmätet af mig-att anhålla om-denna dans, anmärkte Roderick; men det är mig omöjigt att icke afundas denne lycklige dödlige. Det måste. i sanning vara en värderad vän, om fått ert löfte till första dansen vid ert örsta inträde i en:verld, hVars prydnadsni är imnad att blifva. volaM Han är det verkligen, sade Marion lende, ehuru han, liksom många andra värterade vänner, tyckes. vara ingenting mindre in stolt öfver sitt företräde. Qeh bvem. är denne gynnade dansör? rågade mr Barhard, som återfått sitt-godaåne. Hon hviskade något till honom. (Forts.)