Aftonbladet – 2 mars 1858, sida 2

vänskap handen, jag kunde ej uthärda föreställningen att vi skilts åt som ovänner. Mitt uppförande måtte förefallit dig ovänligt och besynnerligt, då Roderick så opassande syftade på din ställning i samhället. . Orsaken är att jag var alldeles ur fattning genom att min egen svaghet på detta sätt blottades. Det var således. verkligen din svaghet, och icke hans skurkstreck, som jag afslöjade ? Ja, fullkomligt säkert. Hans uppgift var således sann ? I alla afseenden. Fill trots för den bestämdhet, hvarmed han gaf denna försäkran, tvekade Dick att tro derpå, Det är sant att han aldrig funnit Mark skyldig till denna ytterliga låghet — en öfverlagd osanning; men en inre öfvertygelsc sade honom, att det första intryck hans fiende gjort på honom var det rätta. Naturligtvis kan affären mellan dig och Roderick Hastings icke sluta som den nu är, fortfor baroneten. Är du budbärare af en utmaning från honom ? Jag! utropade Mark. Ack Dick, hur kan du såra mig med en sådan förmodan? Jag har sjelf haft den största svårighet att afhålla mig från att komma i strid med honom för din skull, då han påstod att — men nej, jag har gifvit honom mitt löfte att icke! upprepa hans påståenden, förrän han erhållit några bevis, som han skrifvit efter från landsorten. Från Crowshall? j Jag tror det; ja! Han säger sig kunna försvara alla steg han tagit med afseende på dig, och att du står i stor förbindelse till hans fördragsamhet, Är det sant att din far var en simpel tjenare? Det kan naturligtvis ej inverka på vår vänskap: Jag såg aldrig min far, svarade Dick,