Aftonbladet – 2 mars 1858, sida 2

hålla, dock minst en gång hvarje qvartal, kalla föreningens ledamöter till allmän sammankomst, då styrelsen meddelar föreningens medlemmar underrättelse om de åtgärder, som efter senaste allmänna sammankomsten vidtagits. Stadgarne bestämma för öfrigt, att rätt till inträde i föreningen tillkommer hvarje redbar köpman och industri-idkare i Stockholm, som genom någon styrelsens medlem anmäler sin önskan derom och undertecknar föreningens stadgar, dock med styrelsen förbehållen rättighet att efter enhälligt derom fattadt beslut vägra den sökande inträde, Inkommer till styrelsen skriftlig anmälan derom, att någon föreningens ledamot genom afvikelser från hederns och lagens. bud nedsatt sitt anseende, förordnas jury, bestående af styrelsens 3me ledamöter samt 2:ne föreningens medlemmar, af hvilka styrelsen väljer en, och han, mot hvilken anmärkningen är gjord, den andre. Blifyver juryns utslag fällande, meddelar styrelsen detta vid näst inträffande allmänna sammankomst, då föreningen beslutar om sådan ledamot bör uteslutas från antalet af dess medlemmar. Slutligen bestämmes, att föreningens åtgärder vidtaga uti hvarje redan anhängig konkurs, der inställelsedag ännu ej inträffat samt uti dem, som hädanefter tima, der en eller flera af föreningens medlemmar hos styrelsen tillkännagifva sig ega fordringar. Till bestridande af nödiga utgifter erlägger hvarje ledamot eller bolag en viss årlig afgift, och om densamma ej betäcker utgifterna, fördelas bristen lika på föreningens samtlige medlemmar. Vid gårdagens sammanträde var ett betydligt antal köpmän och industriidkare tillstädes, och inemot femtio firmor inträddey genom stadgarnes undertecknande, i föreningen. Till ledamöter af styrelsen valdes fabrikören K.A. Almgren, grosshandlaren Henric David: son (i firman L. Meyerson) och grosshandlaren E. Fröberg, samt till suppleanter grosshandlaren Friedländer (firman Schicks enka et komp.), grosshandlaren Bäckström (firman W:m Hellgren et komp.) och grosshandlaren Billing. Om, såsom den redan verkstälda teckningen ger anledning förmoda, den sålunda stifade köpmannaföreningen kommer att biträdas af flertalet bland dem af hufvudstadens affärsmän, som afyttra varor på kredit, och om dess angelägenheter blifva med drift och skicklighet handhafda, bör densamma kunna ganska verksamt bidraga att, till ömsesidig båtnad för båda parterna, ordna kreditförhållandena mellan varuförsäljarne i hufvudstaden och deras afnämare i landsorterna, samt derigenom i allmänhet främja. ordning och redbarhet i handel och rörelse inom landet. Alla affärsmän hafva sig nemligen ganska väl bekanta de många olägenheter och förluster, som varit en följd dels af åtskilliga hos oss uppkomna skadliga handelsusancer, hvilka en örening, sådan som den ifrågavarande, bör kunna med något hopp om framgång bekämpa, men hvilka den enskilte förgäfves sökt motarbeta och utrota, dels ock af svårigheten att i orterna finna lämpliga och pålitliga personer, som bevakat fordringsegares intressen såväl vid inträffade konkurser som vid andra tillfällen, enär det ofta visat sig, att de handlande, till hvilka man vändt sig med sina uppdrag, varit så nära lierade med gäldenären, att de stått mera på dennes bästa än på fordringsegarens, och det naturligtvis för den enskilte måst. blifva alltför betungande att på hvarje ort, der sådant kunnat vara behöfligt, hålla ett särskilt ombud, hvilket deremot kan blifva möjligt för en förening, som räknar ett stort antal medlemmar, hvilka ha gemensamma intressen att på samma ort bevaka. Genom sådana ombud böra också värderika upplysningar kunna vinnas om de personers karakter och ställning, med hvilka en köpman kan stå i begrepp att inlåta sig i affärer; upplysningar, hvilka icke kunna. annat än medföra ökadt förtroende och dermed. ökad fördel för den. redbare och ordentlige, medan det å andra sidan genom dem skall blifva-alltmera svårt för de oordentlige, för slösare, för vinglare att tillnarra sig förtroende och kredit, och antalet af oordentlige, af slösare, af vinglare följaktligen så småningom förminskas. Vi tillönska således den nybillade föreningen det deltagande från affärsmännens sida och den framgång i fullföljandet af sina syften, hvartill den goda och riktiga id, som legat till grund för dess stiftelse; synes berättiga densamma. Den i stadgarne förbehållna domsrätten öfver föreningsledamöternas heder och laglydnad torde emellertid ha sina betänkligheter och lärer väl knappast kunna utöfvas der ej domstols utslag föregått. FJ TJ ERSNNE I