Aftonbladet – 1 mars 1858, sida 3

enten och der använd omkring trehundra år idigare än uti Europa, dit den infördes och blef allmännare känd under korstågen.) I Fäläns moske, som var fulländad redan före ir 884 e. Chr., äro nemligen kolonnaderna öfverallt förenade med spetsiga hvaälfbågar af en enkel och värdig form, smakfullt prydda med en utefter -bågens: rand löpande -bred kant af ornamenter. Dessa prydnader äro af helt annan stil, än de senare använda såkallade arabeskerna, men röja redan här och der en antydan till den blifvande utvecklingen och rikedomen af dessa detaljer. Hvalfbågarnes sidor äro från sin början vid kolonnaderna lindrigt svängda utåt, i hästskoform, och mötas efter en sakta böjning med en vinkel uti hvalfvets midt. Tälåns moskeå är mycket förfallen och är för närvarande begagnad som ett fattighus, der en stor mängd krymplingar af alla slag underhållas. En af dessa, en ke gubbe, har lagt: beslag på uppgången till moskens oöndormlige itaret. Tvollfortieln backschish gjuter dock olja på dörrens lås och gångjern och gör tillträdet till trappuppgången lätt. Denna minaret skiljer sig frän alla andra i Kairo derigenom att en. spiraltrappa löper utomkring. densamma upp till spetsen. Ett tillfälligt infall af sultan Tälun berättas bafva gif it anledning till det ovanliga anbringandet -af en sådan trappa på en minaret. Sultanen satt en dag och virade tanklöst en pergamentsrimsa spiralformigt kring sitt finger. Hans vizir beklagade härvid att sultanen icke bade bättre sysselsättning. Något brydd svarade denne: säg icke det! Jag tänker, att ) Wilkinson anmärker att idn om dess (spetsbågens) uppkomst genom två runda bågars skärande af hvarandra må sålunda med ens öfvergifvas och framför allt dess uppfinnande i England,, der den spetsiga hvalfbågen knappast vore kändföre år 1170