agarne, eller om stiftande och förändring af friga lagar. icke såsom öfrige konungens meddelanden till ständerna, äro åtföljda af tt statsrådsprotokoll. som upplyser i hvad mån konungens rädgifvare bidragit: till samna beslut, likasom den handling, hvilken, i ande konungens bifall eller anktion, öfverlemnas till rikets ständer, icke ir försedd med någon rådgifvares ansvariga underskrift eller kontrasignation; hvarföre dessa ir framstå såsom acta af ett verkligt envälde eller såsom ett slags kahinettsordres. Man finner emellertid af förevarande exemsel, att, åtminstone i sådana politiska frågor ler det gäller att tillbakavisa representatio1 önskningar, den nya regimen fiuner ka beqvämt att tillsvidare stödja sig på icn gamlas motiver och anser dessa fullt tillickliga. Att det icke alltid förhåller sig så andra hänseenden har en liten tids erfarent redan visat. ehuru litet utvecklad den nya ;kraftfullhetens fana ännu: blifvit. i DVR Vi ha föröt meddelat en sammanfattning af redogörelsen för den debatt, som i ngelska underhuset föregick den votering, vars utgång nödgade ministeren Palmerston tt lemna sin plats vid statsrodret. Såväl at ämde debatt, som af de. engelska tidningar108 betraktelser med anledning af voteringsesultatet, visar det sig huru ytterst brydsam :h ömtålig ställningen hade blifvit och huru vårt, om ej rent af omöjligt, det skulle varit r Palmerston att lotsa sig fram mellan den abyrint af skär och bränningar, i hvilken förållandena hade försatt honom, utan att han skolle på något ställe törna på. Å ena sidan ste det möta stora betänkligheter att störa t goda förståndet med Frankrike genom att värt afvisa och lemna utan allt afseende de ranska anspråken; men å ändra sidan fanns seller icke någon utväg att ens i ringaste n tillfredsställa Frankrikes önskningar utan tt såra nationalkänslan hos engelska folket, vilket att börja med är stolt öfver sin asylvitt samt derjemte, och framförallt, icke vill sota af någon främmande inblandning i lanicts inre angelägenheter och fö ljaktligen icke weller höra talas om en lagförändring, föranedd af framställningar utifrån. Det kan således antagas, att Palmerstons egering blifvit störtad snarare af situationen in till följd af något utaf henne begånget telsteg. Det är, anmärker danska Dagbladet, ;refve Walewskis depesch och militäradresserna i Monitören som framkallat ministerrändringen; så snart dessa handlingar blifst offentliggjorda, växte oppositionens styrka lag från dag, .och. det, skulle säkerligen: ha sått ministeren lika illa, hvad än den hade beslutat sig till. Hade depeschen blifvit besvarad innan komplottbillen framlades, skulle pppositionen lika häftigt som nu ha beklagat iz öfver att regeringen inlät sig i underhandlingar med en främmande makt om en inhemsk lagstiftningsfråga, och hade hon valt len tredje utvägen, att gifva Frankrike ett vägrande svar och icke framlägga något förg för parlamentet, skulle dess ställning ha fvit lika vansklig, då deti sådant fall kunde wrsetts ha uppktst den franska alliansen och gjort en fullständig frontförändring, som hatigt skulle blifvit hämnadgenom ett strafide votum af parlamentet. Det kan emeld med fog ifrågasättas, huruvida icke sinationen skall skapa samma svårigheter för len nya ministeren, synnerligast som detta är en toryminister, och ju mer man söker göra slart för sig, hurudan ställningen verkligen är, lesto mer föranlåtes man att draga itvifvelsmål, att Derby-kabinettet har att påräkna nåzon särdeles lång tillvaro. Det nya kabinettt har framför sig de samma tre alternativer som den nyss afgångna ministeren, och man har svårt att se huru detsamma skall kunna bättre än denna tillfredsställa de striintressen, som dervid måste tagas 1 bende. En anmärkningvärd omständighet, -h hvilken möjligen kan anses innebära en itydan om den utväg Derby-kabinettet torde komma att välja i afseende på flyktingsfråran, är, att flera af de herrar, som nu inträdt i tord Derbys kabinett, såsom Walpole; Henley 1 Disraeli, under debatten i underhuset samnanstämmande förklarade, att de skulle vara onägna att gå in på komplott-billen, säframt vefve Walewskis depeseh af den 20 Januari rst blefve besvarad, enär i motsatt fall Eupa skulle tro, att England icke hade något var att gifva på de framkastade beskyllninine eller på anspråket att asylrätten i allaövhet skulle inskränkas. Men om Derbyabinettet, i enlighet med dessa, herrars igt, skulle, sedan det först besvarat valewskis depesch, ånyo framlägga den Palverstonska komplottbillen eller något förslag i amma syfte, månne det då :skall bättre lycvas Derby. alt besv. ja den nya storm, som tvifvelaktigt uppstår. än detta lyckades Palerston? Många anse likväl otvifvelaktigt, ct komplottbillen kan betraktas såsom icke plott suspenderad utan definitift förkastad. Men hurudan skulle ställningen till Frankike då blifva? Betecknande i detta hänseude är att Morning Advertiser; infrän ännu valmerstons beslut att afgå var bekant, på let bevekligaste uppmanade Palmerston att ej 5 ;rlora något ögonblick för att sätta de engelska kusterna i försvarstillstånd, och äfven i öfvigt anordna erforderliga åtgärder för möjliga .ventualiteter. I Frankrike höll man emellertid rast vid hoppet, att billen skulle gå igenom ; parlamentet. Constitutionneb för den 21 Pebr. innehåller en artikel, hvari uttalas den förhöppning, att underhusets omröstning icke kall medföra lord Palmerstons fall eller i alla händelser icke förhindra antagandet af den mes SKEDAR EEE KR AN 2 LESS GR de mn ha foa mttlalhat att tronTtAa Fire