Aftonbladet – 27 februari 1858, sida 1

DEN SISTE AF SIN ÄTT. dis Fr MiFu.o re Mr: Elton satt en förmiddag uti sina rum i Templet, då en af hans skrifvare underrättade höhom att ett fruntimmer, som ej ville säga sitt. namn, önskade träffa honom. Jurister var för mycket van att rådfrågas i örätåliga och invecklade förhålländen, för att förvånas deröfver; han gaf befallning att hön skulle införas uti hans enskilta rum, Hans häpnad vär stör, då gästen kastade tillbaka sit slöja och visade Mabels fördom SKöna och ännu stolta drag. Jag behöfver ej fråga om ni känner igen mig), sade hon; bera ömkande och föräktliga blickar säga det mer än väl. Gentlemannen stammade något om öfverraäskningen, om äran af hennes oväntade besök. SHör upp med komplimenterniav, fortfor hö. Jag kommer till er, emedan jag är säker att åtminstone af er få höra ved Elton bugade sig stelt och frågade i vad fall hän Kunde Vara mrs Hastings till tjenst. Ni var bekant med min broder Walter. SEndäst obetydligt. Med sir Harry .. Jag vet, jag vetn, såde Mabel med en rysning, ty blotta namnet förde med sigförfärande minnen. SNi var hans vän — hans sanna och värderade vän; men det vär ejom honom jag ville tala med er: Stackars Härryo, tillade hon, shar nu fåttro. Hans ädla hjerta lider ej mer genom deras bedrägeri, som han älskade och förtrodde sig till, Det är om Walter jag vill tala: MrEllsgöod gjorde mig en gång en fråga, ;vid hvilke jag då fastade 3) Se Aftonbl. nr 10—18, 20—37, 39—47,